Mest uppmärksamhet brukar denna flaggdag få i skolan, men också med olika lokala arrangemang. I Linköping arrangeras till exempel en fredskonsert i Konsert & kongress. Internationell fred och säkerhet är huvudsyftet för FN, som bildades denna dag för 73 år sedan 1945. Föregångaren Nationernas förbund, NF, uppstod 1920 som ett led av fredsfördraget från Versailles. Sverige var då ett av NF:s 60 medlemsländer. I dag har FN 193 medlemmar.
”Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden”, inleds FN:s stadga. Att en så överväldigande majoritet av världens länder anslutit sig till ett sådant mål är förstås en styrka. FN har också ett relativt högt förtroende i Sverige. Svenska FN-förbundet är dock noga med att påpeka att FN inte är någon ”världspolis” som kan bestämma över enskilda medlemsländer, till skillnad från exempelvis Europeiska unionen till vilken staterna överlämnat en del av beslutanderätten.
På grund av svårigheten att ingripa vid konflikter som håller sig inom en stats gränser, antogs 2005 en princip om att ”skyldighet att skydda”. Denna slår fast att det internationella samfundet ska agera när en regering inte skyddar sin egen befolkning. En sådan aktion kräver dock ett beslut i FN:s säkerhetsråd där fem permanenta medlemmar, med mycket olika preferenser och världsåskådningar - demokratier och diktaturer - måste komma överens. Att inbördeskriget i Syrien fått fortsätta att skörda människoliv i över två och ett halvt års tid är ett högst aktuellt symptom på denna handlingsförlamning som kan drabba FN. Dess allomfattning är också FN:s stora svaghet.
Något som ytterligare bör ha skadat förtroendet för FN är den hålslevshantering av biståndspengar som Svenska Dagbladets medarbetare i New York, Jenny Nordberg, rapporterat om den senaste tiden. Sverige är bland de generösaste länderna i världen på att ge kontantbidrag till FN-organen, sammanlagt cirka 9 miljarder kronor per år. ”Varav en stor del går direkt till att finansiera generösa löner, förmåner och resor för de anställda”, beskrev Nordberg (30/9) och har rapporterat om de flotta festerna och privilegierna som FN-anställda i New York åtnjuter. Samtidigt ger svenska FN-förbundet informationen på sin hemsida att ”beroende på att länders frivilliga bidrag till FN minskar, och att många inbetalningar är sena eller helt uteblir, brottas FN ständigt med ekonomiska problem”. Det rimmar förödande illa.
En kedja är inte starkare än sin svagaste länk, brukar det heta. Inom FN korroderar saker som korruption, maktmissbruk och oheliga allianser sammanhållningen och hindrar strävan mot det gemensamma målet. Men FN är den enda globala aktören som har legitimitet att genom hot om sanktioner och våld verka för freden.
I november ska en fredskonferens hållas om Syrien i FN:s regi. Vi måste hoppas på framsteg.