Alla vägar bär till Rom

Linköping2004-10-29 08:49
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

De har mycket att tala om, inte minst efter den senaste veckans dragkamp mellan EU:s institutioner.

I dag träffas politiska ledare från EU:s 25 medlemsländer i Rom. Från Sverige kommer statsminister Göran Persson och utrikesminister Laila Freivalds att delta. Under högtidliga former ska de underteckna EU:s nya grundlag.

Nu går startskottet i ett lopp för nervösa EU-regeringar. I minst åtta länder kommer folkomröstning att hållas, flera länder kan följa efter.

Om det konstitutionella fördraget faller i ett enda av unionens medlemsländer kan grundlagen - åtminstone formellt sett - inte träda i kraft som planerat den 1 november 2006.

En sådan utgång måste Europasamarbetets vänner dessvärre förbereda sig på. I exempelvis Storbritannien och Danmark är det inte osannolikt att det blir tvärstopp. Men i sådana fall lär förhandlingar ta vid: om undantag och speciallösningar för de länder som visat sig hysa särskilt skeptiska befolkningar. Det kan bli en lång process.

Europa behöver en grundlag. Med 25 medlemsländer runt förhandlingsbordet, och med än fler länder på väg in i unionen, måste EU reformeras och bli mer effektivt.

I förslaget har vetorätten omförhandlats och på gott och ont har antalet kommissionärer bantats ned. EU:s militära krishanteringsförmåga förstärks, till gagn för freden. Dessutom stärks överstatligheten när det gäller kampen mot terrorism, narkotikahandel och trafficking. Förhoppningsvis blir det ja från Lissabon till Tallinn.

I dagarna har EU-parlamentet förstärkt sina positioner - detta efter striden om både värderingar och makt med EU-kommissionens tillträdande ordförande José Manuel Barroso. En orolig statsminister Göran Persson varnade genast för en överstatlig utveckling.

Men även i den nya grundlagen får EU-parlamentet mer makt och inflytande över fler beslutsområden. Det betyder att EU:s medborg-are får större insyn i den politiska processen, och att de får bättre möjligheter att utkräva ansvar.

Att EU håller på att bli ett överstatligt monster är inte sant. Men EU-samarbetet är en oförutsägbar process.

Alla vägar bar till Rom. Ändå är äventyret inte slut.

Läs mer om