Att Europadagen infaller den 9 maj beror på den franske utrikesministern Robert Schuman som denna dag 1950 lade fram förslaget som ska ha varit första steget mot en europeisk union. Det dröjde dock till 1985 innan beslut om att fira dagen togs vid ett toppmöte i Milano.
Intresset för Europadagen, liksom det stundande EU-valet, är svalt i Sverige. De politiska partierna och deras kandidater har som sagt en månad på sig att engagera svenskarna att gå och rösta. På grund av finanskrisen har en nygammal fråga, som egentligen inte är en valfråga, blivit den kanske hetaste gällande EU: Euron.
"När det stormar i havet är det säkrare att sitta i ett stort fartyg än i en liten båt", motiverar Folkpartiledaren Jan Björklund sin positiva inställning till euron. Folkpartiet vill, liksom Kristdemokraterna, ha en ny folkomröstning om ett slutgiltigt svenskt inträde i EMU-samarbetet: Ett utbyte från krona till euro.
Förra gången sade svenska folket nej (knappt 56 procent av de som röstade), men förutsättningarna är i dag helt annorlunda, resonerar Björklund. Eurosamarbetet har bevisat sin styrka, anser han. Dessutom har antalet euroländer fördubblats sedan 2003, då Sverige röstade om saken, och inflytandet över unionens ekonomiska politik minskar när man inte är med fullt ut.
Björklund har KD-ledaren Göran Hägglund med på fartyget, medan de två andra allianskollegerna föredrar att sitta kvar i ekan - åtminstone ett tag till. Statsminister Fredrik Reinfeldt öppnar för en eventuell senare omröstning när han säger att Sverige för tillfället inte är "redo att formulera sig".
Centern vill inte ha någon ny folkomröstning alls. Under partiets stämma i helgen enades man om att Sveriges utanförskap i EMU ska utredas efter att finanskrisen blåst över. Något slutdatum eller vad utredningen ska utmynna i, fastställde Centerpartisterna dock inte.
Även om argumenten för ett införande av euron i Sverige väger tyngst, är det inte så att de länder som har valutan klarar sig oskadda genom den ekonomiska krisen. Gällande till exempel industriproduktionen är siffran för euroländerna faktiskt något sämre (18,4 procents minskning) än den för hela EU-området (17 procent).
Att euron ändå legat stabil medan kronan skvalpat, kan däremot vara anledningen till att folkopinionen har svängt. I Rapports aprilundersökning sade sig 47 procent av de tillfrågade att de i dagsläget skulle rösta ja till euron, 45 procent svarade nej.
Det är emellertid inte om eurons vara eller icke vara i Sverige som EU-valet den 7 juni handlar om. Men intresset för valutafrågan är knappast en belastning för de "riktiga" valfrågorna. Allt som kan få svenskarna att intressera sig mer för EU och valet till parlamentet är positivt.