Programmet heter av tradition Snillen spekulerar, men samtliga pristagare kom i år från USA.
Samtalet kom att handla om den amerikanska dominansen. Deltagarna var överens om att pengar är huvudorsaken till framstegen på andra sidan Atlanten - och att forskningen i sin tur förstärker den ekonomiska utvecklingen.
Att USA ligger i framkant också när det gäller innovationer och tillväxt är lätt att konstatera.
Därför är det viktigt att den svenska regeringen frågar sig hur man kan stärka svensk forskning och förbättra samspelet med näringslivet.
Utbildningsminister Lars Leijonborg har utlovat en extra miljard till forskning och pengarna har börjat ticka in. 260 miljoner redan i nästa års budget. Det är en utmärkt början.
Men det kan finnas mer att göra. Corren berättade på tisdagen om EU:s nya ramprogram på 489 miljarder. Projekt vid Linköpings universitet (LiU) får årligen 35 miljoner och universitetets mål är att nå upp till det dubbla.
Men varje projektmiljon från EU måste mötas upp med en delfinansiering på hemmaplan.
Ofta måste den tas ur LiU:s grundfinansiering. Om universitetet tar hem mer EU-pengar, får det också en ökad kostnad. Därför kunde det vara en god idé, när regeringen nu satsar, att i någon mån matcha EU:s projektpengar, så att övrig verksamhet inte påverkas.
Bristande överensstämmelse mellan olika länders regelverk och skatter skapar byråkrati och försvårar för forskare som samarbetar över gränser i Europa. Det vore också en bra sak för regeringen att ta itu med.
De starka forsknings- och innovationsmiljöer som redan finns i Linköping, på områden som nanoteknik, mikroelektronik, biotech och sensorer, ger goda förutsättningar för forskning och näringsliv att samspela. Regeringen bör prioritera dessa forskningscentra och deras fortsatta utveckling.
Det finns också en större insats att göra. En rapport som professor Sverker Sörling presenterade i juni i år, på uppdrag av näringsdepartementet, har analyserat de industrinära forskningsinstitutens roll i Sverige. De skulle kunna utgöra en brygga mellan forskning och näringsliv. Så fungerar det också i många europeiska länder och i USA. Men de svenska instituten är påfallande svaga i jämförelse.
En större reform av forskningsinstituten bör inte stressas fram. Men det är en strategisk fråga av stor betydelse som behöver tas itu med.
I valrörelsen affischerade folkpartiet: "Äntligen! Nobelpris till Sverige. Storsatsning på forskning gav resultat". För att nå det målet krävs både pengar och en översyn av hur det nuvarande systemet fungerar.
Mer pengar till LiU och en förstärkning av Östergötlands forskningsmiljöer bör vara ett viktigt regionalpolitiskt mål. Om det på kuppen skulle bli ett Nobelpris till Linköping är det bara en ren bonus.