Åtvidaberg har minskat kommunens skulder med 100 miljoner kronor det senaste året, från 240 till 140 miljoner. Och för det ska kommunledningen ha all heder.
För det är precis som ekonomichefen Stefan Nilsson säger till Corren (15/1). Stora skulder innebär risker eftersom ingen vet hur hög räntan blir framöver. Och genom att minimera ränterisken blir inte framtiden för kärnverksamheter som vård, skola och omsorg lika oförutsägbar. Med lägre skulder kommer kommunen att ha lättare att klara sina åtaganden även på lite längre sikt.
Därför ser det ljusare ut för kommande generationer Åtvidabergare.
De senaste årens tuffa besparingar har märkts allra tydligast i vården, skolan och omsorgen. Äldre, sjuka och barn i Åtvidaberg har fått nöja sig med mindre än på många andra håll i Sverige, trots att skatten har höjts.
Och det är den försämrade servicen som har fått upphovsmannen bakom fem i tolv-demonstrationerna, Reza Najafian, att gå i taket. Ända sedan i somras har han regelbundet samlat ett varierande antal Åtvidabergare framför kommunhuset för att protestera mot nedskärningarna.
Reza Najafian tycker inte att sjuka, äldre och barn ska drabbas för att kommunens ekonomi har skötts dåligt.
I höstas vände han sig därför direkt till statsministern med en förfrågan om en statlig skuldsanering - i stället för den som de folkvalda i Åtvidaberg redan hade påbörjat. Förra veckan fick han det väntade svaret att statsministern inte lägger sig i enskilda kommuners ärenden eftersom det strider mot grundlagen.
Och det är faktiskt inte mer än rätt att politikerna reder ut den situation de själva försatt sig i.
Det är genom att sälja ut verksamheter som inte tillhör kärnområdena som kommunens skuld har minskats med 100 miljoner. Två separata bolag för avfallshantering samt vatten- och avloppsrening har bildats och kostnaderna för dessa skiljts från de skattefinansierade verksamheterna. Till det kommer försäljningen av lokalerna i Facetten. Dessutom ligger kommunala Åtvidabergs Bostads AB och industribolaget just nu ute till försäljning.
Försäljningarna innebär också att kommunen inte längre behöver täcka upp för eventuella underskott, något som har varit vanligt tidigare - och som bidragit till underskotten. Det innebär förhoppningsvis också att Åtvidaberg inte behöver låna till investeringar i samma utsträckning som man varit tvungen till tidigare, vilket ju har skapat det skuldberg som man nu försöker beta av.
För att frigöra resurser till kärnverksamheter och på så sätt göra framtiden mer säker krävs fler och mer genomgripande åtgärder än det senaste årets skuldsanering. Skulderna i de kommunala bolagen uppgår fortfarande till 250 miljoner och pensionsskulden är lika stor. Dessutom krävs att Åtvidaberg även i fortsättningen mättar munnen efter matsäcken när det gäller utgifterna för vård, skola och omsorg.
Men det går ändå inte att bortse från att 2007 kan bli det år då Åtvidabergs onda cirkel äntligen kunde brytas.