Utsätts man för en större dos riskerar man förutom de nämnda symptomen även blodig diarré, koma, spasmer, muskelsvaghet och bristande förmåga att andas. Chansen att överleva är liten. Döden sker genom långsam kvävning. Exponering under lång tid eller under upprepade tillfällen kan leda till skador på vitala organ. Något motgift finns inte.
2005 godkände EU-kommissionen användandet av Parakvat inom EU, ett beslut som den svenska regeringen överklagade till EG-domstolen och fick rätt. Användningen av bekämpningsmedlet ansågs strida mot gemenskapens bestämmelser om krav för skydd av människors och djurs hälsa. Dessutom ansåg domstolen att kommissionens handläggning av ärendet inte uppfyller de processuella krav som ställs i bestämmelserna
I Sverige har Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen och LRF verkat mot användning av Parakvat i Sverige. Det sistnämnda är anmärkningsvärt eftersom Lantmännen, som är en storimportör av parakvatbesprutat djurfoder från Brasilien, är medlemsorganisation i LRF. I Sverige används den besprutade sojan som proteinfoder åt kycklingar, kor och grisar. Lantmännen ställer inga som helst krav på att sojan produceras utan de giftigaste bekämpningsmedlen.
Men det är inte med parakvat som som de brasilianska sojaodlingarna besprutas. Där används också det starka insektsgiftet endosulfan. Giftet, som är totalförbjudet inom EU, dödar årligen tusentals bönder i framförallt Indien.
I Sveriges Radios program Matens Pris i P1 kunde vi häromdagen höra drabbade brasilianska lantarbetare berätta om de men de ådragit sig från besprutningen av sojafälten. I programmet berättar den brasilianske kemikalieexperten Wanderley Pignati att uppskattningsvis 300 000 brasilianska lantarbetare skadas av medlen varje år.
Att verka för ett förbud av bekämpningsmedlet på hemmaplan med hälsoriskerna som argument och sedan importera soja som besprutats med samma medel på andra sidan jorden är ett cyniskt hyckleri. Anser de svenska Lantmännen att brasilianska lantarbetares liv och hälsa är mindre värda än svenskars?
Det är också en fråga vi måste ställa oss som köttkonsumenter. Skulle importörerna av djurfoder från Latinamerika ställa krav på kemikalieanvändningen skulle priset skjuta i höjden, och så även köttpriserna här hemma. En positiv bieffekt skulle kunna bli ett uppsving för den inhemska köttindustrin, och ett bromsande av den regnskogsskövling som skett i Amazonas när sojafälten brett ut sig över de tidigare betesmarkerna. De största vinnarna skulle dock vara de lantarbetare som slapp gå en plågsam och alltför tidig död till mötes i gifternas spår.