Det är på dagen 40 år sedan sexdagarskriget bröt ut; kriget i vilket Israel besegrade egyptisk, jordansk och syrisk militär och tredubblade sitt landinnehav på sex dagar.
När det tog slut fick den politiska kartan ritas om. I och med det växte motsättningarna mellan israeler och palestinier.
För palestinierna på Västbanken och i Gaza har sexdagarskriget inneburit 40 år av ockupation. Under fyra decennier har Israel med jämna mellanrum byggt ut bosättningarna och införlivat allt fler delar av de ockuperade områdena.
Bilden av Israel bland de arabiska grannländerna var under lång tid efter kriget den av en militärt helt överlägsen stat. Det är en bild som många gånger har försvårat fredsprocessen.
Yassir Arafats och Fatahrörelsens uppmaningar om en väpnad palestinsk kamp mot Israel är ett exempel på hur bilden av landet som militär stormakt har lett till att våldet trappats upp. Palestinska terrordåd - bil- och självmordsbomber och raketbeskjutningar - har krävt många tusen israelers liv genom åren. På samma sätt som de massiva israeliska repressalierna har krävt tusentals palestiniers liv.
År 2000 strandade förhandlingarna om den så kallade Vägkartan för fred. Samma år inleddes den andra palestinska intifadan.
I dag är ingen fred i sikte.
Parterna förhandlar inte ens med varandra och den tvåstatslösning som föreslås i Vägkartan för fred är långt borta.
Det beror på delvis andra saker än dem som den ursprungliga konflikten handlar om.
Palestinierna är splittrade. Samlingsregeringen mellan det folkvalda Hamas och Arfats Fatah håller knappt ihop. Omvärlden bojkottar den som en markering mot det islamistiska Hamas, vilket försvårar det fredsskapande arbetet såväl lokalt som regionalt.
Det ställs också krav på den palestinska myndigheten att ta itu med korruptionen. Många palestinier på de ockuperade områdena lever dessutom i misär och kaos.
På Västbanken är deras rörelsefrihet starkt begränsad av den numera 70 mil långa israeliska barriären och hundratals vägspärrar. Många kan inte ta sig till arbetet, doktorn eller familj och vänner på andra sidan barriären.
I en rapport som Amnesty International har släppt inför 40-årsdagen av sexdagarskriget konstateras att Israel har rätt att skydda sin befolkning innanför 1967 års gränser - men att det är ett brott mot folkrätten att begränsa palestiniernas rörelsefrihet på det sättet man gör.
Samtidigt är Israel försvagat efter kriget med Hizbollah förra sommaren. Internt skakas landet av en rad politiska skandaler. Om premiärminister Ehud Olmert kan sitta kvar är en öppen fråga.
De initiativ till fred som har tagits på senare tid har runnit ut i sanden just på grund av att parterna brottas med allvarliga interna politiska problem på var sitt håll.
Men om inte denna stiltje bryts kommer freden att vara långt borta - under lång tid framöver.
Omvärlden får därför inte svika ett av sina viktigaste uppdrag: att få palestinier och israeler tillbaka till förhandlingsbordet.