Baksidan av arbetsmarknadens höga krav

Var tionde ung svensk, mellan 20 och 24 år, försörjde sig på socialbidrag år 2006. Andelen unga som långvarigt får socialbidrag - mer än nio månader om året - ligger fast på runt två procent. Siffrorna redovisas i en ny lägesrapport från Socialstyrelsen.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2008-02-15 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Var tionde ung svensk, mellan 20 och 24 år, försörjde sig på socialbidrag år 2006. Andelen unga som långvarigt får socialbidrag - mer än nio månader om året - ligger fast på runt två procent. Siffrorna redovisas i en ny lägesrapport från Socialstyrelsen.

Utanförskapet bland unga vuxna är oacceptabelt.

Det finns tre problemområden som måste åtgärdas:

* Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Många hamnar i en ond cirkel där det är omöjligt att säga vad som kom först - depressionen eller arbetslösheten. En deprimerad person är ofta inte anställningsbar. Socialtjänsten, skolan och sjukvården måste bli bättre på att se och lösa ungas problem.

Det är ett område regeringen borde ta ett helhetsgrepp på, nu när man säger sig vilja satsa på skolan och vården.

* De praktiska gymnasieutbildningarna har så gott som avskaffats under socialdemokraterna. Ut med lärlingsplatser och in med högskolekompetens, var melodin. Det har varit en katastrof för många skoltrötta. Men det har också ryckt bort ett av de få naturliga stegen in på arbetsmarknaden för unga.

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) har tagit tag i problemet och lärlingsplatser och yrkesutbildningar är på väg tillbaka på gymnasiet. Det inger visst hopp.

* Höga ingångslöner och höga produktivitetskrav går hand i hand på den svenska arbetsmarknaden. Det skapar en hög tröskel för unga.

Från 1990-talets mitt och fram till år 2006 har produktiviteten per arbetad timme ökat i snabbare takt i Sverige än i de flesta jämförbara länder. Reallönerna har ökat i ungefär samma takt. Dessa två saker hänger ihop - ökad produktivitet gör att arbetsgivarna kan acceptera större löneökningar, eftersom konkurrenskraften inte hotas.

Men den utvecklingen - som i huvudsak är positiv - har ett pris.

Klimatet i arbetslivet är hårdare. Slimmade organisationer ställer högre krav på varje enskild medarbetare. Att sjukskrivningstalen samtidigt har ökat är knappast någon slump. Stress, utbrändhet, och förtidspension har blivit vanligt.

Det har blivit tuffare att få jobb. Inte bara för unga utan även för äldre och för den som varit sjukskriven. Så ser det utanförskap ut som växte fram under de socialdemokratiska regeringarna 1994-2006.

Därför är det olyckligt att Pär Nuder, socialdemokraternas tidigare talesman i ekonomiska frågor, omedelbart attackerade regeringen när rapporterna kom om att produktiviteten i Sverige har dämpats under 2007.

Riksbanken, LO och många andra är överens om att det har att göra med att nyanställda har lägre produktivitet - till en början. Nyanställningarna har ökat och utanförskapet minskat 2007. Sett ur det perspektivet är en svagare produktivitetsutveckling kanske nödvändig de kommande åren. Att permanenta utanförskapet bland de unga är knappast något alternativ.

Regeringens satsningar - nystartsjobb, instegsjobb och förbättrad rehabilitering - måste fortsätta och fördjupas. På sikt är det givetvis också en väg till ökad produktivitet.

Läs mer om