Det finns många saker som är viktiga. Men vad som räknas som viktigt beror på vems perspektiv man ser ut. I politikens värld ges ofta ekonomi och utrikespolitik högre status än övriga politiska frågor. De brukar kallas "hårda".
Med samma typ av metaforiskt språk betecknas de flesta andra politiska frågor som "mjuka". Hit hör bland annat jämställdhet. De hårda frågorna går alltid före de mjuka, de är viktigare. Och visst finns det argument för denna värdering. Om ekonomin kraschar finns det naturligtvis inte heller något utrymme för politiska reformer som kostar pengar. Detta är självklart.
Ändå tar jag avstånd från denna uppdelning mellan hårt och mjukt, mellan viktigt och mindre viktigt.
Visst är ekonomin viktig. Men enligt min uppfattning är vår tids stora ödesfråga i Europa att det föds alldeles för få européer. I dag föds det 1,3 barn per fertil kvinna inom EU och det krävs 2,1 för att vi skall behålla vår nuvarande befolkningsmängd. Till mångas förvåning är det inte så att de nya medlemsländerna kommer med stora barnkullar till EU: s förfogande, utan där är nativiteten ännu lägre.
Förklaringen är enkel. Unga kvinnor vill helt enkelt inte satsa på att ha barn för det är så svårt att kombinera med utbildning, yrke och jämställda löner. Därför är denna fråga viktigare än ekonomi, än utrikespolitik. För om vi blir allt färre européer, hur ska vi då ens kunna överväga Europas framtid? Därför vägrar jag acceptera att jämställdheten är en mjuk eller oviktig fråga.
Sanningen är entydig: Vi blir färre för varje år som går om vi inte gör något åt jämställdheten nu. Trots att dessa fakta länge funnits på bordet, har denna långsamma demografiska katastrof hittills inte varit tillräckligt synlig.
Vi vet att år 2006 blir avgörande för EU: s framtid. De två länder som kommer att vara ordförande under varsin halva av året, Österrike och Finland, har tillsammans sagt att den viktigaste tyngdpunkten läggs vid att få igång processen med EU:s konstitution.
En annan viktig punkt är den nya finansieringsramen, där man ska precisera hur EU:s långtidsbudget används. I detta arbete är Europaparlamentet väsentligt eftersom vi tillhör den så kallade budgetmyndigheten inom EU.
Det tredje stora ämnesområdet för 2006 är självklart EU:s utvidgning. Bulgarien och Rumänien kommer ju med 2007 och det pågår just nu ett febrilt arbete i Bryssel för att integrera dessa relativt stora nya medlemsländer in i unionen. Men jag är samtidigt oerhört besviken över att nästan ingenting sägs om jämställdhet i det principprogram som Öster-rike och Finland tillsammans har tagit fram.
Jag hade förväntat mig en större vikt på detta väsentliga område just eftersom hela EU: s framtid hänger på att kvinnor får det att fungera både med yrkesliv och med familj.
En glädjande nyhet, och där Finland kan komma att spela en avgörande roll under andra halvan av 2006 är att landet håller på att anta lagen mot sexköp. Ett stort steg i kampen mot trafficking och en viktig moralisk markering från samhället. På den här punkten är jag optimistisk om att kunna belysa detta politikområde ytterligare.
Samtidigt lägger jag fram nu i jan-uari i Strasbourg min rapport om behovet att kartlägga mäns våld mot kvinnor i medlemsländerna. Mina samtal med kommissionär Spidla kommer också att fortsätta under 2006 och i februari kommer vi förhoppningsvis se en handlingsplan för jämställdhet inom EU.
Mitt nyårslöfte blir: Jag kommer att arbeta hårt och aktivt under 2006 för att lyfta fram jämställdhetsfrågor inom EU!