I dag kommer många skolor runt om i landet att få veta att eleversaknas efter katastrofen i Asien. Det betyder att både lärare ochklasskamrater står inför oviss väntan eller fruktansvärda besked.
I många skolor finns också elever som förlorat sina anhöriga under jullovet. Hur skall de få tröst och stadga i sitt liv?
En del skolor har förberett sig med särskilda krisgrupper. De flestaskolor har redan rutiner för hur barn i sorg skall tas om hand. Kanskefår eleverna tända ljus och lägga ut blommor på den tomma skolbänken,och säkert får de tala med sina lärare om förlusten.
Under senare år har skol- och förskolepersonal i Sverige skaffat sigstörre kunskaper om hur vuxna kan öka tryggheten för barn närtraumatiska händelser redan har inträffat. Det handlar om att ge tidför ritualer och samtal, men också för lek och vardagliga rutiner. Såkan den psykiska belastningen göras mindre.
Men för alla de vuxna -- och jämnåriga kamrater för den delen -- sommöter barn i ett krisläge är det viktigt att veta att känslorna hos densom förlorat någon inte alltid är som starkast just när katastrofenskett. Ofta är det först om några månader som sorgen och insiktendrabbar -- när omvärlden redan börjat glömma.
På många sätt är barnen flodvågskatastrofens största offer. Det gäller inte bara i Sverige.
I Indonesien har omkring 35 000 barn blivit föräldralösa. Iprovinsen Aceh talas det om "en förlorad generation". De barn somöverlevde flodvågorna -- och som redan tidigare traumatiserats avinbördeskrigets fasor -- har nu mist sina familjer och sina hem. Deriskerar att få svåra psykiska men, men också att falla offer för enhotande koleraepidemi.
Som om detta inte var nog med misär har FN:s barnfond, Unicef,varnat för att skrupelfria männi- skohandlare redan börjat utnyttjabarn i regionen. Enligt människohandlarnas krassa syn finns det nu änstörre tillgång på barn som kan dras in i sexindustrin. Tusentals barnbefinner sig i farozonen, deras liv kan bli ödelagda.
Den indonesiska regeringen har därför utfärdat ett tillfälligt stoppför adoptioner i Aceh, liksom ett reseförbud för ensamma barn under 16år. Av samma skäl har organisationer och myndigheter i Sri Lankauppmanat allmänheten att hålla utkik efter ensamma barn.
Den franska regeringen har föredömligt meddelat att landet skall bli"ledande" i arbetet med föräldralösa barn i de katastrofdrabbadeländerna. I samarbete med Unicef håller ett antal hjälpcenter just nupå att skapas.
Enligt Unicef är det viktigt att alla ensamma barn registreras, attde får ett tryggt boende och att de i möjligaste mån återförenas medsina släktingar. Polis- och tullmyndigheter måste också varauppmärksamma på att det förekommer handel med barn.
Här måste även svenska myndigheter bistå. Vid sidan av rentmateriella resurser behövs professionell kunskap om hur barns hälsa ochlivsvillkor kan förbättras, om hur brott mot barn kan bekämpas. Enlösning stavas utbildning och samarbete.
Både i Sverige och i andra länder finns det vägar att minska lidandet för de barn som förlorat.
Allt måste inte vara nattsvart.