Svenskarnas ideella engagemang är i själva verket större än någonsin. Och kanske ännu mer förvånande: Mest aktiva är ungdomar mellan 16 och 18 år samt yngre medelålders, högutbildade heltidsarbetande med barn utanför storstadsområdena. Som tidigare är idrotten den största sektorn för ideellt arbete, men det som ökar mest är sociala insatser som nattvandring, soppkök, engagemang för hemlösa och andra som lever i utanförskap. Närmare hälften av befolkningen utför något slags ideellt arbete. Det är en hög andel jämfört med andra länder.
Mycket tyder på att det ideella engagemanget går i arv från generation till generation. Även de pensionärer som är över 75 tycks arbeta mer ideellt i dag än 1992, då en liknande undersökning gjordes. Utvecklingen är mycket glädjande, inte minst ungdomarnas engagemang.
Föreningslivet är oerhört viktigt för demokratin. Här har Sverige stolta traditioner att försvara. Den allmänna uppfattningen har varit att det har blivit svårare att rekrytera nya ideella krafter på senare år, men inte heller det tycks stämma. 88 procent av de som engagerar sig i ideellt arbete är med i någon organisation.
Ideellt arbete är inte okontroversiellt. Somliga anser, framför allt debattörer på vänsterkanten, att det är fel att föreningar ska göra det som egentligen åligger staten och som vi alla är med och bekostar via skattsedeln. Men om staten skulle ersätta alla ideella krafter som utför socialt arbete skulle vi behöva höja skatten till nivåer som mycket få är beredda att betala. Dessutom vore ett samhälle utan en aktiv ideell sektor knappast önskvärt.
Såväl demokrati som social omsorgsverksamhet bygger i grund och botten på samverkan mellan fria individer. En betydande del sköts bäst på professionell nivå. Den bör alltid kontrolleras, om dock inte nödvändigtvis produceras, av staten. Men en stor del av vården och omsorgen är, och kommer alltid att vara, beroende av frivilliga insatser inom ramen för det vi kallar för det civila samhället.
Samtidigt som Ersta Sköndal publicerade sin studie i onsdags presenterade regeringen propositionen "En politik för det civila samhället", den första i sitt slag i Sverige. Regeringen vill bland annat satsa på så kallade engagemangsguider som ska nå unga i utsatta områden. Ett forskningsprogram om det civila samhällets betydelse ska inrättas och regelverk och rutiner inom äldreomsorg och sjukvård ses över för att underlätta ideella insatser.
Framtiden få utvisa hur det går att omsätta politiken i praktik, men ansatsen är god. Den visar att vi har en regering som tar frågan på allvar.