Socialdemokraterna vill helt flytta idrotten från Folkungavallen. Det socialdemokratiska förslaget skulle innebära en total exploatering av området. Man ansluter sig därmed i huvudsak till det tredje alternativ som ställts ut av kommunen. Det första alternativet skulle innebära att området behölls i stort sett intakt, det andra att man behåller Folkungavallen men i kombination med en försiktig byggnation.
Valet står mellan försiktig eller total exploatering. Men inget av dessa alternativ samlar i dag en politisk majoritet. Av dessa är dock det sistnämnda, det som i stort är den socialdemokratiska lösningen, det som är sämst förankrat hos Linköpingsborna, av medborgarnas inlägg i diskussionen att döma.
Frågan om hur området Folkungavallen och Tinnerbäcksområdet skall utformas har väckt en livlig debatt. Det är en fråga som starkt engagerar Linköpingsborna. Denna debatt har också satt många avtryck i Correns debatt- och insändarspalter det senaste året.
Det är viktigt, faktiskt ett demokratiskt krav, att politikerna visar lyhördhet för de synpunkter som framkommit från invånarna. Det socialdemokratiska förslaget på hur Folkungavallen skall exploateras är inget exempel på sådan lyhördhet. Snarare utgör det ett exempel på närmast total dövhet för den hittills manifesterade opinionen i frågan.
Socialdemokraterna gör här i dubbel bemärkelse skäl för beteckningen "betongparti". Det handlar då dels om att man inte tar hänsyn alls till synpunkterna på Folkungavallens framtid, och dels om den konkreta innebörden av politiken, att hela området skall bebyggas.
Det är smått anmärkningsvärt att socialdemokraterna presenterar ett så långtgående byggförslag. Det har trots allt framgått väldigt tydligt att det finns en stark opinion som vill bevara Folkungavallen och som inte vill se en massiv bostadsbyggnation.
Många av de förslag som framförts från allmänheten har förordat ett bevarande, tillsammans med byggnation av framför allt mindre lägenheter. En stark motvilja mot en lyxsatsning med dyra bostadsrätter har kommit fram. Linköpingsborna vill inte ha någon ny gräddhylla i stan. Kontrasten mellan medborgarnas småskaliga vision och socialdemokraternas betonglösning är närmast slående.
En flytt av idrotten från Folkungavallen motiveras med att det inte är någon bra kombination med en arenaidrott i ett bostadsområde. I själva verket kan man hävda precis raka motsatsen. Det är bra att idrotten är integrerad i stadsbilden, att den finns där människorna finns och inte som det nu föreslås blir hänvisad till ett ytterområde. Att bevara Folkungavallen är också att ta hänsyn till anläggningens betydelse för skolidrotten i Linköping.
Moderaterna har rätt när de påpekar att det i dagsläget helt enkelt inte finns tillräckligt starka skäl för att motivera mångmiljoninvesteringar i en ny fotbollsarena på annan plats.
Det finns alltså flera starka skäl som talar emot den socialdemokratiska lösningen för Folkungavallen: Förslaget saknar förankring hos Linköpingsborna. Det är inte tilltalande ur ett stadsbildsperspektiv. Ambitionen att "förtäta" staden får inte drivas hur långt som helst. Och det medför slutligen ett finansiellt risktagande. Hur skall den kostnad som en flytt av Folkungavallen innebär finansieras?
Hur som helst får man konstatera att frågan ännu inte är mogen för ett avgörande. För det första finns det som sagt ännu ingen politisk majoritet vare sig för "alternativ två" eller för "alternativ tre". Frågan är helt enkelt inte färdigdiskuterad.
Det viktiga nu är därför att diskussionen, både på politisk nivå, och inte minst i medborgardialog, får möjlighet att fortsätta.