Jas står sig som flygplan bra i konkurrensen. Norge valde häromåret bort Jas för det amerikanska alternativet Joint Strike Fighter (JSF). Det har nu visat sig att det kommer bli en mycket dyster affär för de norska skattebetalarna. Jas är av allt att döma ett plan bättre anpassat för de norska förhållandena. Dessutom hade Saab förberett en mängd motköp i Norge, vilket gjorde Jas populärt bland lokalpolitiker. Genom Wikileaks vet vi nu att den norska regeringen redan på förhand hade bestämt sig för JSF. Oavsett prislapp.
Nu kommer expertutlåtanden som pekar på att inköpskostnaderna per plan och för varje plans underhåll under användningstiden egentligen är mycket högre än vad förhandskalkylerna ville påskina. Den årliga kostnaden för underhåll beräknas nu överstiga hela den årliga kostnaden för Norges flotta. I förhållande till detta är Saab och Jas ett mycket bra val. Hos det brasilianska flygvapnet har det svenska planet dessutom alltid varit favoritalternativet. Vad Saab saknar är en stark politisk partner. Sverige är ingen världsspelare på den politiska arenan, precis. Och det spelar in eftersom det är politiker och inte militärer som slutligen tar beslut om flygplansinvesteringar.
Jas 39 Gripen har kallats många saker; allt från gökunge till världens dyraste jordfräs. Kärt barn har många namn som ni vet. Men de nedsättande epiteten motsvaras inte av verkligheten. Jas har en mycket låg andel haverier i jämförelse med andra liknande stridsflygplan. Planet är dessutom billigt i förhållande till sina funktioner. För Linköpings del går det heller inte nog att poängtera hur viktig Saab och Jas är. 18 000 personer är sysselsatta i flygrelaterade arbeten i kommunen, enligt Sveriges flyghuvudstads hemsida.
Just nu pågår diskussionen om Jas framtid, och då indirekt Saabs framtid (alltså inte "bil-Saab"). Rätt satsning skulle innebära att Jas fortsätter att utvecklas och förblir konkurrenskraftig i decennier framöver. Att stanna vid att upprätthålla nuvarande teknik skulle göra att Sverige redan om en dryg tioårsperiod måste se sig om efter nya stridsflygplan. Saabs fortsatta existens i Linköping och Sverige vidmakthåller en kompetens och spjutspetsteknik som annars inte skulle ha funnits här. På så sätt blir Saab både en nationell och lokal angelägenhet för att Sverige även framgent ska kunna härbärgera teknisk kompetens i världsklass. Det om något är värt att kämpa för. Inte minst för Linköpings del.