Skolan är ett kärt slagträ i den politiska debatten. De ideologiska skillnaderna i människo- och samhällssyn framstår som särskilt tydliga här och många politiker drömmer om att få påverka det uppväxande släktets värderingar och attityder.
Skolminister Jan Björklund är just nu i full färd med att omforma det svenska utbildningssystemet. Förslagen är många och kontroversiella. För att få en bild av hur ministerns planer uppfattas "på fältet" har Correns ledarsida besökt några skolor i Linköping och talat med lärare och annan personal.
Björklund har gjort ordning och reda till sitt signum och det verkar helt klart råda en bred uppslutning kring behovet av tydliga regler i skolan. Skolministerns förslag att lärare tillfälligt ska kunna beslagta störande mobiltelefoner har till exempel stort stöd. Men hans idéer om att flytta bråkiga elever till andra skolor ser de flesta lärare främst som en nödåtgärd - ett sätt att slå sönder destruktiva gängbildningar.
Många lärare är dock anhängare av tidigare betyg.
- Man ser en tydlig skillnad i arbetsinsats mellan eleverna i 7:an och 8:an som helt klart beror på betygen, säger en högstadielärare på Folkungaskolan.
De vill även se fler betygssteg.
Det kan skilja sig enormt i prestationen bakom betyget G idag, säger flera lärare vi talar med.
De har onekligen en poäng. Fler betygssteg än dagens tre skulle skapa större rättvisa och sporra elever som inte kan nå de högsta betygen.
Ett annat Björklundskt förslag - införande av betyg i ordning och uppförande - verkar också ha många förespråkare. Här kan det dock finnas anledning till eftertanke. För vad är det egentligen som bedöms i ett ordningsbetyg? Skötsamhet kanske - men som en lärare på Rydskolan påpekar - om det vill sig illa kan det bli en belöning för passivitet, anpasslighet och politiskt korrekta åsikter.
För att undvika godtycke vore det nog en bättre idé att skriva in skolk i betygen och ha en tydlig uppförandekodex i klassrummet.
Elever med problem måste få hjälp på ett tidigt stadium - det verkar alla överens om. Fler speciallärare är ett återkommande önskemål och håller regeringen sina vallöften så borde det kunna bli verklighet.
Det är svårt att undervisa elever med helt olikartade förutsättningar. Införandet av fler praktiska gymnasielinjer är ett viktigt steg till större individanpassning.
Ett annat ständigt återkommande önskemål är mer tid för att utveckla undervisningen. Sedan kommunaliseringen av skolan har allt fler uppgifter lastats över på lärarna. Administration, dokumentation och möten tar mycket tid i anspråk medan pedagogiken får komma i andra hand.
Regeringens planer på fler nationella prov och mer detaljstyrda läroplaner har också väckt farhågor. Det talas om toppstyrning och ökad stress för eleverna.
Men det bör ställas mot vinsterna av större rättsäkerhet och likvärdighet i landet.
Slutsatsen av vårt besök måste ändå bli att Jan Björklund politik är väl förankrad i lärarkåren. Sverige har fått en regering som ser skolans verklighet.