Mycket har gjorts, men en hel del återstår att göra. Sådan är regeringens politik när det gäller naturskydd och biologisk mångfald.
Det konstaterade industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD i går i en rapport om svensk miljöpolitik, efter en granskning och en utfrågning som gjordes av miljöminister Lena Sommestad i somras.
Den gamla drömmen om ett grönt folkhem återupplivades i Göran Perssons senaste regeringsförklaring. Men att Sverige har hög svansföring på miljöpolitikens område betyder inte att den svenska regeringen får alla rätt.
Exempelvis menar OECD i likhet med svenska miljöorganisationer att Sverige inte gjort tillräckligt för att värna om den biologiska mångfalden i havsmiljön. En nationell havsmiljöstrategi måste till för att minska kväveutsläppen i Östersjön. Dessutom behövs mer av kostnadseffektiva lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser, påpekar OECD i sin rapport.
Lyckligtvis hör Sverige knappast till skurkstaterna på miljöområdet. I europeiska och internationella sammanhang har Sverige tvärtom ofta varit pådrivande, exempelvis har den svenska regeringen varit en framgångsrik aktör när det gäller kemikaliefrågor. Berömmet gäller bland annat OECD:s kemikalieprogram och en nyligen antagen konvention om långlivade, organiska miljögifter.
Andra länder har mer på sitt samvete. Det bilburna USA står för en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser, men har ändå - av tillväxtskäl - valt att förhålla sig kallsinnigt till Kyotoprotokollet. Ingen kursändring är att vänta i det närmaste.
Länge rådde stor osäkerhet om Ryssland skulle ratificera avtalet och inleda en lukrativ handel med utsläppsrätter. I torsdags kom äntligen ett jakande svar från president Vladimir Putin.
Säkerligen är det ingen slump att detta av industriländerna efterlängtade besked sammanfaller i tid med negativ publicitet för president Putin. I onsdags spreds nyheten om ett upprop mot den auktoritära utvecklingen i Ryssland, en protest som undertecknats av 100 kända forskare, politiker och intellektuella från Europa och USA.
Beskedet från Putin kan också sättas i samband med vårens förhandlingar om en WTO-överenskommelse mellan Ryssland och EU, liksom ett kommande toppmöte i november. Av allt att döma förmodar president Vladimir Putin att ett godkännande av Kyotoprotokollet kommer att leda till ett ryskt inträde i världshandelsorganisationen.
Enligt Kyotoprotokollet ska industriländerna senast 2012 ha minskat sina utsläpp med i genomsnitt 5,2 procent i jämförelse med 1990 års utsläppsnivå. Med ryskt godkännande kan avtalet träda i kraft.
EU:s avgående miljökommissionär Margot Wallström talade därför genast om "en fantastisk seger". Och onekligen ska EU:s avgående miljökommissionär ta åt sig en stor del av äran efter tålmodigt påverkansarbete. Även miljöminister Lena Sommestad blev glad över beskedet från Putin:
"Vi har champagnen på kylning men korkar inte upp den innan förslaget har passerat duman", sade hon.
Kyotoprotokollet är ett första och tämligen blygsamt steg för att minska utsläppen av växthusgaser. I själva verket måste utsläppen av klimatpåverkande gaser enligt många bedömare minska med 30-40 procent under de närmaste decennierna. Allt färre forskare ifrågasätter att det finns en koppling mellan utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning.
Men Rysslands "ja" betyder större chans för framgång när det internationella samfundet nu försöker samla sig kring ett avtal som ska ersätta Kyotoprotokollet år 2012. Det bådar gott.
I onsdags svarade den tillträdande miljökommissionären Stavros Dimas på kritiska frågor i EU-parlamentet. Att EU i honom får en lika engagerad och övertygande miljökommissionär som unionen haft i Margot Wallström är svårt att tro.
Därför behövs blåslampor. Det märks även i det gröna folkhemmet.