- Den största kris som har drabbat svensk politik på många, många år.
Så beskrev Thomas Bodström rikspolischefen Stefan Strömbergs förestående avgång i Ekot i morse. Eller avsked, som ju det rykte som Bodström bekräftade redan i går kväll gjorde gällande. Och som under dagen visade sig vara sant.
Bodström riktade hård kritik mot justitieminister Beatrice Ask för att hon i en debatt i riksdagen i onsdags förnekat att det höll på att blåsa upp till storm inom polisen. Själv hade han minsann haft löpande kontakt med källor inom polisen de senaste dagarna som hade bekräftat att en kris var i nära antågande.
Men den svidande kritiken mot Stefan Strömberg på DN Debatt häromdagen - att han saknar insikt om hur polisarbetet går till - har växt fram. Under ett par års tid har Strömbergs medicin mot den påstådda ineffektiviteten inom polisen skapat irritation och hans ledarskap har blivit allt mer ifrågasatt.
En som ifrågasatte Thomas Bodströms utnämning av Strömberg redan 2004 var Beatrice Ask. Därför är det lite av ödets ironi att det nu är hon som tvingas avskeda honom och städa upp efter den "kris" han har orsakat.
Att rannsaka sig själv och medge att rekryteringen av Strömberg trots allt inte var så lyckad verkar inte vara Bodströms grej. Anfall är bästa försvar verkar mer vara hans melodi. Därmed ger han - trots att han är ganska ny inom den socialdemokratiska partitoppen - redan prov på den maktfullkomlighet och oförmåga att betrakta makt som något som är till låns som är så vanlig inom socialdemokratin.
Marita Ulvskog har fått personifiera denna maktfullkomlighet sedan hon berättat att maktskiftet 1991 - när de borgerliga partierna tog makten för första gången på över ett decennium - kändes som en "statskupp".
När Thomas Bodström målar upp bilden av sig själv som den ende som tycks ha koll på svensk polis är han inte långt efter Ulvskog.