Pär Nuder, finansministern, tänker rätt. Han, regeringen och samarbetspartierna drivs av ambitionen att pressa ner arbetslösheten och öka sysselsättningen. Budgeten är i långa stycken ett skimrande pärlband av offensiva och tillväxtstimulerande förslag. Ändå sitter man här och tänker att "jaha, blir det inte mer?". Pär Nuder är som en framgångsrik stavhoppare som lätt och ledigt tar sig över 5,80 -- för att sen avbryta försöket på sex meter. Nuder och samarbetspartierna borde lyssna till förre finansministern Kjell-Olof Feldt och baka in förslaget till sänkta arbetsgivareavgifter för mindre företag som nyanställer i budgeten. Ingen vet på förhand hur många jobb det skulle ge, men modellen är värd att pröva, åtminstone under en mandatperiod. Så långt vågar Nuder & Co inte gå. Inte än.
Bland de skimrande pärlorna återfinns de förslag som syftar till att stimulera hushållens konsumtion. Familjeekonomin är en av tillväxtens viktigaste drivkrafter. Hushållens konsumtion står för drygt hälften av BNP. Sånt som ökade barnbidrag sätter ytterligare snurr på ekonomin, efterfrågan ökar och jobben blir fler. Traditionell, utmärkt socialdemokratisk tillväxtpolitik.
De så kallade plusjobben är arbetsmarknadspolitik. LO och TCO jublar, trots att plusjobbarna inte omfattas av lagen om anställningsskydd. Strategiska stimulansåtgärder i kombination med en fortsatt frustande konjunktur bäddar för nya jobb. Synd att Nuder inte vågar hoppar högre.