Upp till tusen kronor mer i plånboken varje månad. Det skulle bli verklighet för alla löntagare om alliansen vann väljarnas förtroende den 17 september 2006. Budskapet gick hem. De borgerliga segrade. Och denna månad har alla som arbetar fått sänkt skatt.
Under hösten har regeringen fattat en rad tuffa beslut för att få fler människor i arbete. Och kritiken har förstås inte låtit vänta. Man vinner inga popularitetstävlingar genom att erbjuda mindre generösa social- försäkringar - i synnerhet inte när de genomförs i en högkonjunktur. Och visst har både statsminister Fredrik Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin bättre kunnat förklara visionen bakom åtstramningen och hur denna politik leder till fler nya jobb.
Men även om debatten varit onödigt teknisk har regeringen rätt i sak. Det måste bli enklare att få jobb. Det ska märkas i plånboken att man arbetar. Och det ska bli mer lönsamt att välja arbete före bidragsförsörjning.
Nu har ett nytt år startat och spåren av den borgerliga politiken har äntligen börjat märkas i vardagen. För den som är med i a-kassan blir avgiften något dyrare. Å andra sidan kompenseras det genom att enskilda och familjer får mer makt över sin eko- nomi och en tjockare plånbok.
Den nya skattepolitiken är särskilt gynnsam för låg- och medelinkomsttagare. Under 2007 sänks inkomstskatterna med totalt 37 miljarder och nästa år med ytterligare åtta.
Via det så kallade jobbavdraget får den som tjänar 20 000 kronor ungefär 700 kronor extra varje månad. Köpkraften ökar. Valfriheten stärks. Östgötarna kan känna ett tillräckligt plus i sin ekonomi för att kunna betala den höjda egenavgiften till a-kassan.
Regeringen Reinfeldt måste nu visa varför det är viktigt att politiken förs i borgerlig riktning. Väljarna vill ha bevis för att det går att förena ett lägre skattetryck med generösa välfärdstjänster. Och få höra varför det är riktigt att vägen från arbetslöshet till arbete ska kännas i plånboken.
Det är lätt att tycka att en borgerlig regering borde sänka skatterna ytterligare och slopa arbetsgivaravgifterna generellt.
Men även om skattetrycket i Sverige är orimligt högt vore det inte särskilt ansvarsfullt att genomföra fler skattesänkningar innan varje steg är fullt finansierat.
Och i det här skedet är det både klokare och viktigare att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare än att avskaffa värnskatten.
Däremot råder det inga tvivel om att det nya jobbavdraget är ett steg i rätt riktning - inte minst för alla lärare, biståndsarbetare och metallarbete som nu får behålla mer av sin inkomst och bättre valuta för pengarna.