Trots att EG-domstolen förra vintern slog fast att Byggnads inte har rätt att granska lönerna för de byggarbetare som inte är med i facket fortsätter Byggnads att strida för just den rätten.
Enligt uppgifter till Ekot funderar Byggnads på att dra arbetsgivarna i Sveriges byggindustrier inför Arbetsdomstolen för att de sedan årsskiftet har slutat skicka in uppgifter om arbetarnas löner. Uppgifter som Byggnads ska granska för att se till så att lönerna inte dumpas och företagen inte fuskar.
Anledningen till att arbetsgivarna har upphört med att skicka in uppgifterna är att Datainspektionen har underkänt konstruktionen. Skälet till det är i sin tur att den anses kunna kränka den personliga integriteten för de arbetare som inte är med i facket.
Byggnads har överklagat Datainspektionens beslut. Om tvisten går till Arbetsdomstolen har den att ta ställning till vad som ska gälla - personuppgiftslagen eller byggnadsavtalet, där det framgår att arbetsgivarna ska vidarebefordra löneuppgifterna till Byggnads.
För de som driver företag i byggbranschen kan situationen liknas vid Moment 22.
Om Datainspektionen får rätt och företagen skulle ha gått Byggnads till mötes och fortsatt lämna ut uppgifter innan Arbetsdomstolen har tagit ställning skulle de ha brutit mot Personuppgiftslagen. Om Datainspektionens beslut däremot visar sig vara fel har företagen i stället brutit mot kollektivavtalet.
Att starta och driva företag är något som många svenskar drar sig för.
Med de många och långa turerna kring Byggnads olagliga lönegranskningar i åtanke - som i slutänden ändå slår tillbaka på företagen, som i det här fallet gör fel hur de än agerar - är det lätt att förstå.