Centern vill driva på för att få generösare regler för reseavdrag och dubbel bosättning. Som det nu är finns det en tidsgräns för dubbel bosättning på tre år. Dessutom måste den som är sambo eller gift med någon som har dubbel bosättning aktivt söka jobb på orten och ha för avsikt att flytta dit.
Näringsminister Maud Olofsson (c) har rätt i att det utgör ett hinder för arbetskraftens rörlighet. Allt fler reser allt längre sträckor för att hitta rätt arbete - det gäller i synnerhet specialiserad arbetskraft. Och hela arbetsmarknaden går mot ökad specialisering. Det är något som bör uppmuntras.
Inte minst vore en sådan förändring bra för Linköping. Många arbetspendlar till eller från staden. Efter tre år blir det en så oekonomisk affär att det knappast är genomförbart för de flesta.
Ett exempel: En dataingenjör som är gift med en universitetslärare kan inte självklart få jobb på samma ort - om de vill arbeta med det de är specialiserade på. Den ena hamnar kanske i Stockholm, den andra i Linköping. Tvingas de - av skatteskäl - att välja samma stad är risken överhängande att de väljer den med störst arbetsmarknad: Stockholm.
Det förlorar i så fall Linköping på.
En annan möjlighet är att en av de två tvingas ta ett jobb som personen är överkvalificerad för. Det förlorar i så fall hela samhället på. I framtiden kommer det att bli allt viktigare att vi får ut mest möjliga av varje medborgares utbildning och begåvning. Det beror på att bristen på kvalificerad arbetskraft kommer att öka. Att överutbildade sköter enklare jobb blir ett oerhört slöseri med mänskliga resurser.
Dessutom är centerns förslag ett stöd för arbetslinjen. Ju fler som arbetar - desto rikare blir vi alla.