Nu får Sverige kritik av den ideella organisationen Transparency International för att Riksenheten mot korruption inte hade tillräckliga resurser att fullfölja utredningen. Enligt organisationen är Sverige, trots klart större utrikeshandel, sämre på att hantera internationella mutbrottsutredningar än både Norge och Danmark (Ekot 29/7). Hur kan det komma sig att korruptionsbekämpning prioriteras så lågt i ett land som länge velat vara världens samvete?
Sverige är intressekonflikternas förlovade land, sammanfattade professor Claes Sandgren vid Institutet mot mutor (IMM) på ett seminarium under Almedalsveckan. Uttalandet borde chockera. Sverige är ett land med stabila offentliga institutioner som har byggt mycket av sin nationella identitet på "fair play".
Men bilden är inte sann och har kanske aldrig varit det. Den nedlagda Saab-utredningen är ett tydligt tecken på att Sverige nonchalerar problemet med mutor. Men den dolda korruptionen som förekommer inom politiskt styrda organisationer är på sätt och vis ännu allvarligare. Det är vanligt att svenska makthavare sitter på många stolar samtidigt och kan tillskansa sig en maktställning och ekonomiska förmåner de egentligen inte borde ha. Alla kommunala upphandlingar efter införandet av LOV (Lagen om valfrihet) har kastat nytt ljus över ett gammalt problem.
Att vänskapsband lieras med maktstrukturer finns inbyggt i partiväsendet. Till skillnad från i de flesta andra europeiska länder finns det inga lagkrav på partierna att redovisa ekonomiska bidrag. Det är också vanligt att statsråd får jobb inom näringslivet efter avslutat värv. Det finns inga regler för när sådana övergångar inte ska ske.
Det är mycket sällan som svenska partier tar upp frågan om korruption. De förmedlar hellre den idylliska bilden av Sverige. I den svenska samförståndskulturen finns det en stor blindhet för vänskapskorruption och intressekonflikter. På kommunal nivå är problemen särskilt stora när ett parti har dominerat under en längre period.
Om mutbrottsutredningens förslag blir verklighet kommer det att vara straffbart för kommunpolitiker att ta emot gåvor från en entreprenör som lagt ett anbud på kommunal verksamhet. Den 1 juli skärptes dessutom reglerna för kommunala upphandlingar. Om lagen om offentlig upphandling (LOU) inte har följts ska ett avtal kunna hävas. Kommuner som bryter mot reglerna kan bötfällas. Dessutom fastställs en absolut gräns för direktupphandling.
Men det räcker inte med skarpare lagar. Väljarna bör också få större makt att välja sina företrädare genom personval och medierna bli bättre på att granska vilka intressen de företräder.