I Uddevalla har man tröttnat på allvar. Vänsterpartisterna i kommunen tänker nu snabbutreda möjligheten att bryta sig ur moderpartiet och gå fram som självständigt parti i nästa års kommunalval. Anledningen är (förstås) missnöje med den kurs partiet intagit under Lars Ohly och hans partiledning.
Men vad, är inte det en pseudohändelse? Ett politiskt köksgräl i ett av riksdagens minsta partier? Nej, det finns flera anledningar att se med intresse på de upproriska i Uddevalla.
För det första måste deras agerande ses mot bakgrund av partiets kris i stort. Den senaste tiden har avhoppen duggat tätt. Efter att Vägval vänster bildades infann sig ett slags lugn och det sattes ett tillfälligt stopp för avhoppen. Men på senare tid har åter flera personer lämnat partiet i protest. Sannolikt finns ett större antal aktivister som står och väger. Budet från Uddevalla kan därför komma att inspirera fler att göra slag i saken. Kanske flera lokala partiutbrytningar, till och med.
Sedan är inte Uddevalla vilken kommun som helst i sammanhanget. Där noterade man 14 procent av rösterna i senaste valet och kan ståta med att vara ett av partiets starkaste fästen i hela landet.
När Vägval vänster bildades blev det hittills bestående intrycket att det inte fanns nog med energi för att bilda ett nytt riksdagsparti. Men en utveckling med flera lokala alternativ är en intressant tanke. Missnöjda vänsterpartister kan då rösta på "sitt" kommunala vänsterparti och röstskolka eller rösta på något annat parti i riksdagsvalet med gott samvete. Och Lars Ohly står och gnisslar tänderna.