Piratpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet är valets stora vinnare. Vänsterpartiet och Junilistan de stora förlorarna. Övriga partier hamnar någonstans mittemellan. De största får ungefär samma stöd som i förra valet. Sverigedemokraterna hamnar tack och lov under fyra procent, men gör liksom Feministiskt initiativ en stark valrörelse.
En valvinnare som har hamnat i skymundan är valdeltagandet. Segerrusiga pirater har prytt förstasidorna - men valdeltagandet är en större vinnare. I Sverige har det ökat med 6,7 procentenheter, från 37,1 år 2004 till 43,8 procent i år. Trots att flera opinionsmätningar visat att var fjärde svensk inte kände till att det var val. Trots att valdeltagandet i EU som helhet minskar.
Det är ett glädjande trendbrott. Men 43,8 procent är en långt ifrån anständig siffra.
Även i Östergötland har betydligt fler gått och röstat än i förra valet. I länet som helhet ökade valdeltagandet från 40, 9 till 44, 2 procent. Det ökar i alla kommuner i Correns spridningsområde, men olika mycket. Linköping sticker ut i länet och i Sverige med 49, 4 procent. Det är också glädjande siffror.
Ett högt valdeltagande är viktigt. Ju större inflytande EU-parlamentet får, desto viktigare blir det. Därför oroar det att valdeltagandet i EU som helhet sjunker i val efter val. Oroar gör det också att många använder rösträtten åt att protestera mot en viss politik eller person.
I Sveriges tolkas redan det här valet som en vändpunkt då både valrörelsen och valresultatet antyder att sakfrågorna har fått större genomslagskraft än i tidigare val, där huvudfrågan har varit om Sverige ska vara med i EU överhuvudtaget. Men samtidigt antyder de många rösterna på icke-etablerade partier att proteströsterna fortfarande är många. Och att EU-valen används till att protestera mot nationella regeringar eller etablerade partier är ett lika stort problem som soffliggarna då det inte heller stärker parlamentets legitimitet.
Att få fler att gå och rösta är därför en av EU:s stora utmaningar.
När Lissabonfördraget träder ikraft (Irland återstår i ratificeringsprocessen) får parlamentet medbestämmanderätt i en rad stora frågor: Jordbruks-, fiske-, asyl- och immigrationspolitik samt EU:s rättsliga och polisiära samarbete. Ett högt valdeltagande är en förutsättning för att politiken ska utvecklas i en riktning som väljarna tycker är rimlig.
Sverige ska givetvis bidra till att öka valdeltagandet. Ett viktigt första steg är att separera EU- och inrikespolitik. Det gjorde man inte i det här valet och de två stora partierna får betala priset för det. Därefter bör partierna släppa på tyglarna. Först när deras kandidater är fria kan det bli spänst och udd i debatten. Och spänst och udd - att EU-parlamentet sticker ut - är vad som behövs för att väljarna ska bli intresserade.