Socialdemokraternas Mona Sahlin och Kommunals Ylva Thörn väcker nytt liv i kravet på rätt till heltid (DN Debatt 26/3).
Utspelet är vältajmat. Den 1 april begränsas rätten till a-kassa för deltidsarbetande - från 300 till 75 dagar.
Det väcker naturligtvis ont blod bland Kommunals medlemmar. Många av dem är deltidsarbetande kvinnor i vårdyrken. Men frågan är större än så - och en utpräglad kvinnofråga.
En miljon svenskar arbetade deltid år 2006. Av dessa var 741 000 kvinnor. Det motsvarar var tredje arbetande kvinna.
Arbetarrörelsen beskriver ofta deltidsarbetet som i första hand ofrivilligt och kvinnorna som exploaterade av sin arbetsgivare. Men i Välfärd på deltid (SNS Förlag 2008) tonar en annan bild fram. Den bygger på forskning och inte på någon politisk agenda.
Forskarna konstaterar att frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete är olika sidor av samma mynt. Många kvinnor söker sig till vård, handel och restaurang för att möjligheten till deltid finns - inte trots den. Det hindrar inte att deltiden senare kan bli en fälla som är svår att ta sig ur.
Viljan att arbeta deltid medverkar till att hela sektorn vård och omsorg styr in på deltidstjänster som ett sätt att organisera arbetskraften.
A-kassans generösa regler har bidragit till att en deltidskultur växt fram. För individen kan den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta heltid eller deltid plus a-kassa vara försumbar. För arbetsgivaren är det bekvämt - en deltidsanställd kan hoppa in några extra timmar när det behövs.
Deltiden är komplex. För unga är den ofta en språngbräda som leder till heltid. För kvinnor med små barn är den ofta ett önskemål. Och för vissa blir den en återvändsgränd, med a-kassan som en permanent löneutfyllnad.
Rätt till heltid skulle göra arbetsgivarna restriktiva med deltidstjänster. Det skulle dra undan mattan för dem som vill få in en fot på arbetsmarknaden och för dem som önskar arbeta deltid.
Att många deltidsarbetande vill - men inte får - arbeta heltid kan dessutom vara en myt. När Norrköpings kommun lät de anställda välja fritt gick relativt få upp i arbetstid.
Visst kan man tänka sig en begränsad rätt till heltid, för dem som varit anställda i flera år hos en stor arbetsgivare som landstinget. Men för ett litet, privat företag inom exempelvis hemtjänst eller restaurang kan ett sådant krav hota möjligheterna att överleva.
Regeringens begränsning av a-kassan till 75 dagar är inte någon mirakelkur mot deltidsarbetslösheten. Men den vill få så många som möjligt att söka sig vidare till ett heltidsarbete, innan inlåsningseffekten uppstår. Den vill också förhindra att a-kassa på deltid missbrukas som ett långsiktigt lönetillskott. Begränsningen av a-kasseperioden kan tyckas hård för den som drabbas, men den bygger på en bättre analys av problemet än s-kravet på rätt till heltid.
Deltidstjänster skapar en flexibilitet som gynnar både arbetsgivaren - och många arbetstagare.