Hotet mot Filippa Reinfeldt, landstingsråd i Stockholm, var måhända överdrivet. Säpo gick i går ut och dementerade en stor del av de sensationella uppgifter som publicerades av Aftonbladet.
Men händelsen är ändå ett tecken i tiden. Kvarstår gör att en psykiskt sjuk man har riktat så pass allvarliga hot mot Filippa Reinfeldt att hans läkare valt att bryta patientsekretessen. Mannen är nu intagen för tvångsvård, enligt uppgifter i medierna.
Hot har dessvärre blivit vardag för våra politiker. En kartläggning som gjordes efter mordet på Anna Lindh visade att varannan folkvald hade utsatts för hot. För kvinnor och politiker med invandrarbakgrund var siffran ännu högre.
Att dessa hot kan omsättas i verklighet är vi alla smärtsamt medvetna om.
Det gäller även terrorhoten. Vi vet att det kan smälla till.
Förmodligen är det därför som hårdare övervakning, polissamarbete över gränser och kameror på offentliga platser har allmänhetens stöd. Hotbilderna driver fram krav på skärpt säkerhet.
Utvecklingen har pågått ända sedan den vänsterextrema Baader-Meinhof-ligan i 1970-talets Västtyskland försökte tvinga fram en omänsklig polisstat genom bombdåd.
Exemplet Baader-Meinhof visar vad det är som står på spel. För om hoten mot det öppna samhället driver fram en utveckling mot en auktoritär stat där medborgarna står under ständig kontroll - ja, då har demokratin förlorat.
På onsdagen tog riksdagen en ny lag om hemlig rumsavlyssning. Och protesterna mot socialdemokraternas ursprungliga lagförslag har burit frukt. Det har modifierats på en rad punkter:
* Den nya lagen blir tidsbegränsad och ska omprövas efter tre år. Under tiden kommer Integritetsskyddskommittén att ha hunnit presentera sina förslag. Det blir alltså möjligt att anpassa lagen efter dessa om det behövs. Utmärkt.
* Polisen får tillstånd att bugga för max en månad i taget och bara när någon misstänks för brott som kan ge fängelsestraff på minst fyra år. Dessutom bara i lokaler som det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att befinna sig i. På dessa punkter har kraven skärpts - och det är mycket bra.
* En särskild myndighet, Säkerhets- och Integritetsskyddsnämden, kommer att granska hur buggningen sköts. Den som har buggats ska underrättas i efterhand. Helt nödvändiga krav.
Debatten kring buggning kan sägas ha pågått i årtionden. Lagen har försinkats rejält. Men just så bör det gå till i en demokrati.
Buggning är ett nödvändigt medel för polisen. Den organiserade brottsligheten, terroristerna och våldsbenägna psykpatienter är verkliga hot mot vår säkerhet. Men samtidigt måste medborgarnas integritet skyddas.
Det har tagit tid att nå fram till en acceptabel kompromiss mellan dessa två sidor av saken. Men resultatet måste sägas vara en liten seger för demokratin.