Yttrandefriheten innebär inte bara rätten att yttra och sprida uppfattningar som är accepterade i samhället och etablissemanget. Yttrandefriheten finns för att skydda ståndpunkter som sticker ut, går på tvärs mot etablissemanget, som kan uppfattas av som provocerande och i vissa fall rentav kränkande. Denna rätt att uttrycka sig är en förutsättning för det demokratiska samhället och styrelseskicket, men också en källa till konflikter.
En stor diskussion rörande yttrandefrihetens eventuella gränser har handlat om politiska partiers möjlighet att kampanja i svenska skolor. På vissa skolor har man velat utestänga somliga partier då man ansett att deras budskap stridit mot skolans värdegrund. Företrädesvis har det handlat om partier som haft, eller påståtts haft, främlingsfientliga åsikter. Denna exkluderande hållning har drivits inte minst av grupper på vänsterkanten. Och naturligtvis kan det tyckas tveksamt att släppa in grupper som exempelvis Nationaldemokraterna, som har en tydligt antidemokratisk agenda.
Men utifrån samma argument skulle man mycket väl kunna neka kommunistiska partier tillträde eftersom de förespråkar införandet av ett samhällssystem som knappast är förenligt med skolans demokratiska värdegrund. Det visar hur vanskligt det är att göra den här typen av gränsdragningar och hur stor risken är för godtycke. Den enda rimliga hållningen för en skola med uppdrag att förmedla en demokratisk värdegrund är den som tillskrivs Voltaire.
I förra veckan presenterade Skolverket de nationella riktlinjer för politiska partiers kampanjande i skolan som tagits fram på uppdrag från regeringen. Med stöd i regeringsformens objektivitetsprincip slår man fast att alla partier skall erbjudas tillträde till skolan och på lika villkor. Inget parti får uteslutas på grund av sitt budskap. Skolor får visserligen välja att utesluta alla partier, men det är ingenting som Skolverket rekommenderar med tanke på skolans demokratiförmedlande uppdrag. Vissa begränsningar kan göras om de motiveras av ordningsskäl. Men dessa får inte användas som ett svepskäl för att utesluta ett parti utifrån deras åsikter.
Det sägs att demokratin måste återerövras varje dag. I denna process ingår att olika uppfattningar, också sådana som kan uppfattas som obehagliga, får ställas mot varandra. Rektorer som vill skydda sina elever från avvikande uppfattningar gör därför både eleverna och demokratin en otjänst. Därför innebär Skolverkets riktlinjer en demokratins seger över rädslan.