Allra sämst lyckades de två största partierna med att locka unga väljare. M lockade blott 11 procent av åldersgrupperna 18-21 och 22-30. För S blev siffrorna 19 i den yngre ungdomsgruppen och 17 i den äldre. Vinnarna bland de yngre blev Piratpartiet med 24 respektive 17 procent i de båda åldersgrupperna, samt Miljöpartiet med 21 respektive 22 procent.
MUF:s ordförande Niklas Wykman är besviken och utser moderpartiets inställning i fildelningsfrågan till syndabock. Han försökte i gårdagens Gomorron Sverige i SVT få med sig SSU:s ordförande Jytte Guteland, men den gubben gick inte. Guteland vill inte "hålla Wykman i handen" i frågan. Hon går dessutom i sin partiledares ledband och förnekar att valresultatet skulle vara ett nederlag: "Medan Moderaterna gjorde ett uruselt val hos ungdomsväljarna, är Socialdemokraterna bland de största partierna hos de unga", skriver hon i en artikel på Newsmill.
Med tanke på att vänsterblocket traditionellt sett brukar få en majoritet av unga röster i valen, kan man ju undra hur Guteland kan räkna 19 procent som en succé. Och de som faktiskt ändå röstade på S gjorde det definitivt inte på grund av ställningstagandet i fildelningsfrågan, för något tydligt sådant har varken S eller SSU. Det har däremot MUF som går emot moderpartiets inställning. Wykman har fel i sak, men vacklar inte i frågan som Guteland. M tar också tydligare ställning än S, Marita Ulvskog kunde knappast ha varit mer svävande i SVT:s slutdebatt inför valet. Men det hjälpte inte M.
Vänsterpartiet, vanligtvis rätt populärt bland ungdomar, gör ett katastrofval. Partiledaren Lars Ohly medger misslyckandet med att mobilisera EU-kritikerna som visade sitt missnöje genom att rösta.
Uppenbarligen lyckades inte M och S oliklåtande lockrop om minskad ungdomsarbetslöshet attrahera de unga väljarna. Det är heller inte en fråga främst för EU-parlamentet. I stället var det miljön och integriteten på nätet som avgjorde ungdomarnas val. Vad gäller miljön är det tydligt att MP fortfarande äger störst trovärdighet bland unga.
Beträffande integritetsfrågan sträcker sig faktiskt den också utanför nätet. Fast när kameraövervakning eller offentliga arbetsgivares intresse för sina anställdas fritidsaktiviteter kommer på tal, tycker många att det inte spelar någon roll så länge man inte har något att dölja. Den inställningen gäller tydligen inte på nätet. Men om integritetsfrågan blir lika viktig "IRL" (i verkliga livet) som på nätet bör de etablerade partierna, särskilt de till höger, ha ett område att börja jobba och locka unga väljare med.