Spänningsnivån stegras ständigt inom svensk utbildningspolitik. Knappt har stridsdammet kring Skolverkets indragna rapport om friskolor lagt sig förrän en ny studie pekar på att friskolor är mer generösa med betygssättningen än kommunala. Och genast är utbildningsminister Leif Pagrotsky ute och förklarar att denna orättvisa måste korrigeras medelst antagningsprov i stället för betygsurval till universiteten.
Låt oss först tala klarspråk om det som knappt får sägas: att eleverna i friskolorna faktiskt kanske presterar bättre än eleverna i kommunala skolor, att det kanske inte alls är fråga om betygsinflation. Genomsnittsbetygen kanske är högre för att friskolorna främst attraherar familjer som bär på en kunskapstradition. Om engagemanget för barnens lärande är större bland dessa föräldrar än hos andra, ja då blir inte betygsskillnaderna mellan barnen längre så besynnerliga. Man kan förvisso tycka en del om orättvisa livsvillkor, men det är en annan sak.
En annan kontroversiell men uppenbar förklaring är att friskolorna bedriver bättre undervisning än sina kommunala kollegor. Inte i varje enskilt fall, förstås. Men det är inget långsökt påstående att dynamiken i friskolebranschen förmodligen är av vitalare slag än i den skolvärld som kommit att omslutas av kommunal byråkrati. Som jämförelse kan påminnas om alla de studier som visar på högre effektivitet i den privata vårdsektorn jämfört med den offentliga.
Men, med detta sagt måste ändå ett erkännande göras. Med ett konkurrensutsatt skolsystem där enskilda skolor "slåss" om eleverna är det klart att det blir frestande att använda betygsinstrumentet som ett sätt att framställa den egna skolan i bättre dager. Oavsett om det faktiskt är fallet med friskolorna i dag eller inte är det en svaghet jämfört med det gamla enhetssystemet. Enhets-skolan hade många brister, men en fördel var den ämbetsmannalika oförvitlighet med vilken lärare kunde bedöma eleverna. Det fanns inga krafter som pressade mot betygsinflation.
Men det betyder inte att dagens friskolesystem förebådar betygens död. Det betyder att åtgärder bör sättas in för att motverka missbruk av betygssättningen. En naturlig tanke blir ett kvalitetskonstrollerande institut med uppgift att genomföra regelbundna och standardiserade prov på alla skolor. De skolor som är för generösa med betygen skulle snart utkristallisera sig.
Och Pagrotskys "hot" om att införa antagningsprov på universiteten? Ja, varför inte? På vissa specialiserade utbildningar förekommer det redan idag och kan med fördel spridas till ännu fler. Tänk den dramatiska tanken att de enskilda högskolorna själva får avgöra i vilken mån betyg eller prov skall användas som antagningsgrund. Pluralism och mångfald. Precis som i skolan sedan friskolorna började spridas.