Nya former av grov, organiserad brottslighet kräver mer effektivt internationellt polissamarbete.
Men frågan är om inte regeringen har väl bråttom när den just nuavslutar arbetet med en proposition på justitiedepartementet. Enligtförslaget skall utländsk polis från och med den 1 juli få rätt attutöva hemlig teleavlyssning och teleövervakning i Sverige, ommisstanken gäller ett brott som skulle ge minst två års fängelse.
Visserligen krävs fortfarande att svensk domstol ska prövateleavlyssningen -- något annat vore också orimligt. Men vad som kommeratt hända med den överskottsinformation som uppstår är en öppen fråga,liksom hur materialet kommer att användas och lagras. Detta har blandannat advokaten och riksdagsledamoten Peter Althin (kd) uttryckt oroför.
Regeringen har i dagarna föreslagit att överskottsinformationskall kunna användas för att bevisa helt andra brott än de somtelefonavlyssningen ursprungligen gällde. Dessutom vill regeringen gepolisen rätt att avlyssna i preventivt syfte -- alltså utan att detfinns någon konkret brottsmisstanke.
Från flera håll uttalas farhågan om att rättssäkerheten är i fara.Även folkpartiet -- annars varma anhängare av ökat europeisktpolissamarbete -- har invändningar. Johan Pehrson, ordförande ijustitie-utskottet, vill se europeiska rättssäkerhetsgarantier ochföreslår "höga gemensamma nivåer för detta inom hela EU för att vi skakunna hjälpa varandra på ett lättare sätt".
Regeringen får alltså omläxa. Men ambitionen, att snärja brottssyndikat, är det inget fel på.