Den är lång ifrån unik. Mer och mer kommunal verksamhet upphandlas från privata entreprenörer. Anbuden lämnas i konkurrens med andra företag för att ge skattebetalarna bästa möjliga service till lägsta kostnad. Men medaljen har också en baksida.
Med New Public Management-reformerna har en gynnsam frestelsestruktur skapats i kommunerna som ökar risken för korruption, konstaterar Staffan Andersson och Gissur O Erlingsson i den nyutkomna boken Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Upphandlingen av konkurrensutredningen i Mjölby är ett av många exempel på hur det kan gå till.
Den nyligen avslöjade muthärvan i Göteborg där fakturor ska blåsts upp och skattemedel bekostat privata byggen vittnar om stora problemen kan vara, även i ett land som Sverige.
Mycket sker sannolikt i det fördolda och de fall som uppmärksammas får långt ifrån alltid rättsliga följder. Nu föreslår mutbrottsutredningen att den kod för beslutspåverkan som finns inom näringslivet också ska fästas i lag.
Det ska bli straffbart att muta idrottsmän i samband med vadhållning och lättare att lagföra företag som mutat sig till internationella kontrakt. Det är välkommet. Men hårdare lagstiftning för mutbrott i samband med kommunala upphandlingar är minst lika angeläget, även om det handlar om betydligt lägre summor. Att problemen med mutor tycks ha ökat i Sverige motiverar en hårdare lagstiftning.
Men precis som professorn i rättsvetenskap, Claes Sandgren skriver på DN Debatt (8/6) missar mututredningen en väsentlig sak: att skyddet för så kallade whistleblowers behöver stärkas, ett skydd som finns många andra länder men inte i Sverige.
Maciej Zaremba har i en artikelserie i DN om vuxenmobbning visat hur sanningssägare på arbetsplatser ofta blir utfrysta och varken får stöd av arbetsgivare eller fack. Inte minst inom vården tycks fenomenet vara utbrett. Ett känt fall är neurologen Hans Naver som fick utstå svåra trakasserier efter att ha anmält ett antal felbehandlingar som kollegor gjort sig skyldiga till.
Om avslöjandena gäller rena lagbrott är saken särskilt allvarlig. Att mobba eller avskeda den som har modet att avslöja mutor eller otillbörligt gynnande bör rendera kännbara straff. Behovet av att skydda människor som avslöjar oegentligheter är särskilt stort i slutna miljöer, till exempel i kommuner där alla känner alla eller där samma parti suttit vid makten i decennier och där intressekonflikter så vanliga att inget ser dem, menar Claes Sandgren. Det är bara att hålla med. Om ingen vågar slå larm är det mycket som förblir i det fördolda. Förhoppningsvis ser regeringen problemet och skärpen lagen även på den här punkten.