Det sägs ibland att den politiska situationen i Linköping är en spegel av rikspolitiken. Men det är inte riktigt sant. På riksplanet finns två tydliga block, i Linköping finns bara den borgerliga alliansen. På riksplanet gör de rödgröna allt för att dölja sprickorna. I Linköping är det osäkert om det ens är mödan värt att sätta sig vid förhandlingsbordet om det blir rödgrön majoritet.
Correns Sifo inför kommunvalet i Linköping visar ett försprång för den borgerliga alliansen på cirka sex procent. Linköping är en föregångskommun när det gäller konkurrensutsättning inom vården och ekonomin hålls i strama tyglar. Dessutom för alliansen en målmedveten politik för ett bättre företagsklimat och en förtätning av bebyggelsen som lägger grund för fortsatt befolkningstillväxt.
Linköpingspolitiken kan uppfattas som tråkig eftersom alliansen och socialdemokraterna är på samma linje i många frågor. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har inte behövt ta ansvar för besluten och kan därför spela fritt på vänsterkanten.
När det gäller Vänsterpartiet känns mycket igen från riksplanet: Motstånd mot konkurrensutsättning, mer pengar till det mesta och nej till utförsäljning av kommunal egendom. Förslag om skattehöjningar går hand i hand med vidlyftiga löften, som fri kollektivtrafik.
Miljöpartiet har också lagt förslag om skattehöjning med en hel krona (i budgeten för 2009-2010) och om utgiftsökningar i nästa alla nämnder. De är fientliga till bilar i centrum och ser inget egenvärde i att Linköping lockar till sig fler invånare.
Medan Lena Micko (S) vill göra Linköping till ett stort logistikcentrum för järnväg, väg och flyg för att skapa fler jobb och arbetstillfällen är MP och V inte alls intresserade av att det ska finnas en regional flygplats i framtiden.
Socialdemokraterna tappar väljare i Linköping medan Miljöpartiet går framåt. Om de rödgröna får majoritet väntar sannolikt mycket tuffa förhandlingar för Lena Micko med två tillväxtfientliga partier som vill ändra den politiska kursen radikalt. Det är mer sannolikt att hon hellre söker stöd hos de borgerliga.
Linköping är en intressant kommun. Den visar med all tydlighet hur långt S, MP och V står från varandra ideologiskt. Är det detta som S i Linköping försöker dölja genom att ta till falska brösttoner mot det de kallar för den borgerliga klasspolitiken i Linköping?