Det är däremot passiv dödshjälp som innebär att livsuppehållande teknisk eller medicinsk behandling undviks eller avslutas; till exempel att en komapatients respirator stängs av, eller att man avstår från sondmatning. Som Corren berättade i går håller Socialstyrelsen på att se över sina 19 år gamla allmänna riktlinjer om livsuppehållande åtgärder i livets slutskede. Dessa handlar om när sådana kan upphöra och övergå till rent palliativ, det vill säga lindrande vård, för att den sista tiden i livet ska bli så smärtfri som möjligt. Däremot är alla former av åtgärder som syftar till att orsaka en patients död - aktiv dödshjälp - är förbjudna. "Sjukvårdens främsta uppgift är och har alltid varit att värna om liv", skriver Socialstyrelsen (1992:2)
Aktiv dödshjälp har dock visat sig ha ett visst stöd bland allmänheten och saken har diskuterats i riksdagen. Senast våren 2010 i en interpellationsdebatt, på initiativ av den östgötske ledamoten Staffan Danielsson (C), som även uttalade sig i Corren igår. Danielsson med flera, bland andra Humanisterna, som vill tillåta aktiv dödshjälp har som främsta skäl individens integritet och rätt att bestämma över sitt eget liv. Det är attraktiva argument. Tänkbart fall är att en obotligt sjuk patient, vid sina sinnens fulla bruk, uttryckligen ber om att få sitt liv avslutat. För en liberalt sinnad är det då svårt att argumentera emot.
En som anses vara en av de första att förespråka dödshjälp var den tyske juristen Karl Binding (1841-1920). Han menade att liv icke värdiga att leva skulle utrotas. Till sådana inbegrep Binding allvarligt sjuka människors, men också "idioters". Idag använder vi oss inte av sådana enfaldiga begrepp. Men risken för ett sluttande plan är uppenbar. Var ska gränsen dras?
Det går att tänka sig situationer när dementa, psykiskt sjuka eller gravt funktionshindrade personer skulle kunna be om aktiv dödshjälp, kanske för att de upplever en press på sig att inte ligga sina anhöriga eller samhället till last. Och frågan om en fullt frisk person som är trött på livet ska få aktiv dödshjälp är därmed inte alltför långt bort. För varje fall är unikt, få kommer att vara glasklara.
Aktiv dödshjälp är en oåterkallelig åtgärd baserad på oundvikligt grågrumliga grunder. Andra länder, såsom Holland, Belgien och Luxemburg, har värderat självbestämmanderätten högre än riskerna för missgrundade beslut och till och med mord. Sverige bör inte gå samma väg.