Döden sonar inga brott

Med Anders Behring Breivik har debatten om dödsstraff aktualiserats. Men att i statens namn ta livet av en annan människa är både inhumant och rättsosäkert.

Här spänns i lagens namn dödsdömda amerikaner fast och injiceras med dödligt gift. Foto: Pat Sullivan/Scanpix

Här spänns i lagens namn dödsdömda amerikaner fast och injiceras med dödligt gift. Foto: Pat Sullivan/Scanpix

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2011-09-23 01:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Tidigt i går morse, svensk tid, avrättades 42-årige Troy Davis med en giftinjektion i Georgia, USA. Han hade suttit fängslad i tjugo år för mord på en polis. Davis blev den 35:e amerikanen som avrättas i år.

Davis fall har fått stor uppmärksamhet både i USA och i Europa. Men av helt olika orsaker.

I Sverige vänder vi oss emot dödsstraffet som princip. "Dödsstraffet är ett omänskligt straff och hör inte hemma i en modern och civiliserad rättsordning. Det strider mot en av demokratins grundprinciper, nämligen värnandet om den enskilde och är oförenligt med de mänskliga rättigheterna", skrev utrikesminister Carl Bildt (M) i en debattartikel den 10 oktober 2007 - den internationella dagen mot dödsstraffet.

Orden rimmar med det faktum att Kina står för 80 procent av världens avrättningar. I sällskapet länder som avrättar flest människor återfinns Iran, Nordkorea, Jemen - och USA.

I hemlandet har debatten kring Davis inte främst handlat om dödsstraffet i sig, utan om huruvida han är skyldig eller ej. Då tidigare erlagda vittnesmål ändrats eller dragits tillbaka menar många att rättegången mot Davis borde tas om.

I går natt avrättades även 44-årige Lawrence Russell Brewer med en giftinjektion i ett fängelse i Texas. I tretton år hade han varit fängslad för ett mord med rasistiska motiv. Några större protester kring verkställandet av hans dom har inte hörts.

Dödstraffet har den amerikanska opinionen i ryggen. 35 av de 50 amerikanska staterna tillämpar det. Stödet har visserligen minskat men två tredjedelar av amerikanerna vill ha kvar det, enligt en Gallupundersökning (DN 14/10-09). En diskussion som dödsstraffet påkallat i USA har i stället handlat om vilken metod som är mest human, där just giftinjektionen vunnit majoritet.

Det främsta skälet som förts fram för att ta bort döden ur straffskalan har varit ekonomiskt. Att verkställa en dödsdom är en dyr historia.

Hos svenskar är dödsstraffet inte så tabu som man skulle kunna tro. Enligt SOM-institutet är omkring 20 procent av svenskarna för döden som straff för mord. Och man kan tänka sig att opinionen för det har fått ett uppsving i samband med terrordåden i Norge. Tankar har luftats kring köksbord, på arbetsplatser och på Facebook har olika grupper skapats som vill att Anders Behring Breivik ska få dödsstraff.

Det är en farlig tankegång som bör bekämpas med argumenten att dödstraff inte "bara" strider mot demokratiska rättigheter och är en skymf mot respekten för liv. Det är dessutom en rättsligt osäker påföljd i bemärkelsen att ett det är oåterkalleligt. Därtill går dödsstraffet att betrakta som ett maktmissbruk när stat och domstol, med våldsmonopolet och straffrätten i sina händer, tar livet av en människa. Det kan inget brott motivera. Precis som att inget straff någonsin kan sona vissa brott.

Läs mer om