Landsbygdsminister Eskil Erlandsson hade en vision: Sverige skulle erövra platsen som Europas nya matland. Därmed föddes "Matlandet Sverige". Tanken var att turisterna skulle flockas till Sverige när de fick nys om våra "fina råvaror, goda traditioner och fantastiska kockar". Det var åtminstone tanken. Projektet var långt ifrån gratis. Det skulle kräva en vacker slant, närmare en miljard skattekronor.
Nu är det snart fem år sedan satsningen inleddes. Blev det något av Erlandssons vision? Svaret är ett rungande nej. Tidigare i veckan kom en 160 sidor lång utvärdering av projektet. Och budskapet var tydligt; det finns inga statiskt säkerställda resultat på att "Matlandet Sverige" har gett någon utdelning. Företrädare från livsmedelsbranschen har också kritiserat satsningen. Det är inte konstigt. Mindre politik, inte mer politik hade varit betydligt bättre för livsmedelsbranschen. Förenklade regler och mindre byråkrati hade förmodligen varit mer uppskattat än ett uppblåst PR-projekt.
Dagligvaruhandelns ordförande Thomas Svaton har kallat projektet för "Pratlandet Sverige". Det är en utmärkt sammanfattningen av vad satsningen har mynnat ut i. Mycket prat och lite verkstad. 1988 släppte Rolling Stones-medlemmen Keith Richars soloalbumet "Talk is cheap". Erlandsson har bevisat motsatsen; prat kan faktiskt vara hiskeligt dyrt.
Naomi Abramowicz