Socialdemokraterna hotade i vintras med att riva upp den om partiet hamnar i regeringsställning 2010, men hotet har luckrats upp på senaste tiden. Kritiken mot apoteksprivatiseringen har dock inte helt klingat ut.
Aftonbladets politiska chefredaktör Helle Klein spår en nära förestående "apoteksdöd" på landsbygden. Dessutom tror hon att apotekens tidigare ansvar för upplysning och hälsofrämjande arbete kommer att upphöra. I stället väntar internationellt oligopol vars vinstintresse röjer allt vad ansvarstagande heter. Allt för regeringens "utförsäljningspolitiks" skull.
Visst finns det ett ideologiskt värde i att riva upp monopolet. Men aregeringen har tidigare - på gott och ont - visat att den inte fattar beslut enbart baserat på ideologiska övertygelser. En del borgerliga anhängare hade önskat fler avyttringar, men det har bland annat det ogynnsamma ekonomiska läget satt käppar i hjulet för. Och eftersom det handlar om skattepengar gör regeringen klokt i att inte bara gå efter den ideologiska radarn. Apoteksentreprenaden skiljer sig emellertid från försäljningen av exempelvis Vin & Sprit eller Vasakronan. Ett statligt monopol ska inte bara byta ägare, utan bli många mindre företag.
Klein och andra domedagsprofeter undervärderar apotekspersonalens förmåga att driva egna företag. Varför skulle kunnig personal bli mindre kunniga ägare? Intresset för att driva apotek i privat regi är stort, i januari kunde nästan var tredje farmaceut tänka sig det. Ansvarstagandet lär knappast minska när dessa driver sin egen verksamhet och måste vårda kundrelationerna genom god service och tillgänglighet.
Argumentet att konkurrens skulle göra de receptfria läkemedlen dyrare, faller på brist på marknadsekonomisk logik. Att receptfria mediciner dessutom blir tillåtna att sälja i vanliga affärer under hösten, kommer att öka tillgängligheten än mer - särskilt på landsbygden. Privatiseringen gynnar också entreprenörssugna farmaceuter som vill nischa sig inom branschen genom att till exempel satsa mer på naturläkemedel.
Vissa frågetecken kan dock uppstå gällande försäljningsmetoden. Cirka hälften av 946 apotek ska säljas till stora och medelstora företag via "portföljer" med ett varierat antal apotek i varje. 150 apotek förs över till ett statligt ägt bolag som sedan erbjuder försäljning till småföretag. Resterande 330 apotek ska stanna i statlig ägo. Det sistnämnda är förmodligen tänkt som någon slags mindre begriplig säkerhetsgaranti.
Hela gruppindelningen ska gynna mångfalden även på ägarsidan - något som också Konkurrensverket ska övervaka - och det är ju inte alldeles tokigt resonerat. Viktigast är att de yrkeskunniga i apoteksbranschen som vill driva företag, får möjligheten att göra det. Detta är en reform som kommer att gynna kunderna. Det talar inte minst erfarenheter utomlands för.