Den lettiska jungfrun kommer att pryda lettiska euro, eller eiro som de själva beslutat kalla den i alla icke legala sammanhang.
Det är i dubbel bemärkelse en frihetens och självständighetens symbol för letterna. Under mellankrigstiden präglades ett femlatmynt som senare under den sovjetiska ockupationen kom att bli en lettisk symbol för självständighet. Det kommer nu att bli en identisk prägling av de lettiska en- och tvåeuromynten jämfört med bilden på det gamla femlatmyntet från den förra självständighetstiden.
De baltiska staterna har som självständighetsstrategi att gå med i alla internationella samarbeten som finns tillgängliga. Allt för att markera sin självständighet gentemot Ryssland. FN, NATO, EU och eurosamarbetet med mera.
I Ryssland finns det sedan den kommunistiska sovjetdiktaturens dagar ett begrepp som kan översättas med "det nära utlandet" och det är vad ryssarna tycker är deras intressesfär i närområdet. Balterna gör allt de kan för att markera att de inte tillhör den ryska intressesfären. Det är inte utan anledning. Ryssland har efter de baltiska staternas självständighet i början på 1990-talet vid ett flertal tillfällen visat att de inte fullt ut accepterar en helt självständig politik i de baltiska staterna. 1992 kom Karaganovdoktrinen, som säger att
den ryskspråkiga befolkningen som finns i det tidigare Sovjetunionens område, inte enbart är en passiv grupp, utan en mäktig reserv för Ryssland och att Ryssland ska göra allt för att bevara de ryska grupperna där de nu befinner sig för att de utgör hävstänger för påtryckningar i ett längre perspektiv.
För Lettland, och tidigare även för Estland, har euromedlemskapet haft en självklart säkerhetspolitisk dimension. Euron anses stärka ländernas självständighet.