För ett år sedan gick valdebatten het om läget på arbetsmarknaden.
Den dåvarande regeringen hade gång efter annan lovat att högkonjunkturen skulle ge utdelning, att jobben skulle komma. Men få fick jobb i hög konjunkturens kölvatten.
Utanförskapet på arbetsmarknaden blev valets viktigaste fråga. Och det blev den borgerliga alliansen som fick i uppdrag att bryta det.
Enligt Tord Strannefors på Arbetsmarknadsstyrelsen (DI 16/8) kommer antalet anställda i Sverige att öka med 90 000 i år. Om konjunkturen fortsätter uppåt under 2008 kommer rekordökningen under millennieboomen att passeras.
Att så många får jobb just nu har dock ingen koppling till omläggningen av arbetsmarknadspolitiken. Jobbavdraget och mer försäkringsmässiga ersättningssystem verkar på längre sikt.
Men enligt Småföretagarbarometern har slopandet av medfinansieringsansvaret i sjukförsäkringen och lagen om heltid minskat företagens risker att anställa. I kombination med en stark konjunktur har det medfört att över en tredjedel av småföretagen vill nyanställa.
Men för alla företag i Sverige i dag - stora som små - gäller att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer.
I byggbranschen, teknik- och datasektorn, inom industrin och den privata servicesektorn råder akut brist på lämplig personal.
Gemensamt för de här branscherna är att de under många år har skurit ned på personalsidan. Att det är tufft för teknik- och dataföretagen beror på att utbildningen i matematik och naturvetenskap är för dålig. För industrin och byggbranschen handlar det om att yrkesutbildningarna på gymnasiet inte håller måttet.
I prognoserna finns inget som pekar på att konjunkturen kommer att mattas av. Konjunkturinstitutets barometer för juli visar också att företag inom alla sektorer planerar nyanställningar.
Till skillnad från för ett år sedan finns det i dag gott om jobb. Det som saknas är utbildad och erfaren arbetskraft. En ekvation som är svår att lösa på kort sikt.
I ett läge som detta måste matchningen mellan jobbsökande och lediga platser fungera. Att regeringen infriar löftet om en förbättrad matchning är därför viktigt.
De aviserade förändringarna av gymnasieskolan - att elever på yrkes- och lärlingsprogram ska få välja om de vill läsa in högskolebehörighet - är välkomna. Liksom att ambitionen när det gäller undervisningen i matematik och naturvetenskap höjs.
Initiativet att skapa en yrkeshögskola där eftergymnasiala utbildningar samlas är också lovvärt. Från företagen borde det ses som en stor fördel att det ställs lika krav på lärare och examina.
Utbildningsväsendet tar allt större hänsyn till arbetsmarknadens behov och företagens villkor. Men oftast är det de stora företagen som får komma till tals. För en bättre förståelse av hela arbetsmarknaden borde mindre företag ges större utrymme.
Bara långsiktiga initiativ av det här slaget kan lösa företagens rekryteringsproblem.
Men redan i dag måste arbetet med att hitta en lösning på ekvationen börja.