Den kartläggning av flygplatsfrågan i länet som Corren gjort i en serie artiklar visar med all önskvärd tydlighet att det är hög tid för ett radikalt omtänkande. Decennier av politiskt velande måste ta slut.
Vad detta velande resulterat i kan vi nu slutgiltigt konstatera: Östergötland har två flygplatser som är två förlustaffärer. Det handlar rent av om ekonomiska katastrofer.
Passagerarna sviker, flyglinjer-na blir färre, och utan skattesubventioner skulle ingen av flygplatserna över huvud taget överleva.
Men samtidigt har Östergötland som region alldeles utmärkta förutsättningar för en, gemensam flygplats. Befolkningsunderlaget räcker gott och väl för detta. Det finns ingen anledning till att Skavsta och Arlanda skall vara östgötarnas flygplatser. Flygmöjligheterna är i själva verket avgörande för länets utveckling, och det kräver att resurserna slås ihop till en länsflygplats.
Beskedet från näringslivet är glasklart på denna punkt. Vi flyttar om flyget försvinner, säger flera av företagen. Detta "hot" -- det handlar snarare om ett konstaterande -- kan omöjligen ignoreras av politikerna.
Att flyget just kommer att försvinna kan man annars läsa sig till i Correns kartläggning.
Det finns inget passagerarunderlag för två östgötska flygplatser. Vad som nu händer är att Linköping och Norrköping håller på att slå ut varandra. Planen från de båda flygplatserna till Köpenhamn, Arlanda och Visby är halvfulla. Det betyder att en flygplats lätt skulle ta över motpartens passagerare, vilket skulle bryta dagens nedåtgående spiral. Fulla plan betyder ökad lönsamhet, som skapar förutsättningar för tätare förbindelser vilket i sin tur leder till ännu fler passagerare och mer lönsamhet.
Den nuvarande östgötska flygplatsstrukturen är ohållbar. Det är inte bara det att passagerarna försvinner och att ekonomin är en katastrof. Även från det politiska systemet kommer hotfulla ödessignaler.
Till våren skall regeringen presentera en ny transportpolitik. Signalerna från näringsdepartementet är att bidragsreglerna kommer att ändras. En rad nya kriterier ställs upp för att flygplatser skall vara berättigade till stöd. Flera av dessa kriterier -- till exempel att närheten till och tillgången till smidiga transporter i övrigt till Stockholm skall vägas in -- hotar att diskvalificera Linköpings flygplats som bidragsmottagare.
Flera instanser, kommuner och Luftfartsverket, har redan riktat frän kritik mot näringsdepartementets planer. Från Linköpingshåll har flygplatsens stora betydelse för Saab och näringslivet framhållits, och den aviserade ändringen av bidragsreglerna -- med all rätt -- förkastats.
Men signalerna från regeringen understryker samtidigt hur allvarligt hotet är, och måste fungera som en maning till östgötsk samling i förnuftets tecken.
Att hålla fast vid två flygplatser är uppenbart oförnuftigt och destruktivt för länet.
Correns kartläggning visar inte bara detta, utan slår också undan benen för det vanligaste argumentet emot en satsning på en gemensam länsflygplats. Argumentet har just varit att det skulle krävas stora satsningar för att förverkliga detta.
I själva verket behövs det inte alls några investeringar för att göra en av dagens flygplatser till länets flygplats. Linköping skulle kunna växla upp från dagens nivå på 70 000 årspassagerare till 300 000 årspassagerare. Det är ett besked som länets politiker bör ta fasta på. Det är ett av flera tunga argument för att göra det enda vettiga: Satsa på Linköping som Östergötlands flygplats!