En ettårig amstaff-tik sköts ihjäl av polisen i Skäggetorp i onsdags. På corren.se förs en upphettad diskussion om huruvida det var rätt eller fel.
Hunden sprang lös i ett bostadsområde. En granne som kände sig hotad av hunden ringde polisen. När polisen kom till platsen gick hunden, enligt polisens uppgifter, till anfall.
Givet att dessa uppgifter stämmer är det svårt att se att polisen gjort något fel.
Inga hundar ska springa lösa och utan uppsikt i bostadsområden, av skäl som är uppenbara. Att hundar ska hållas kopplade i sådana områden framgår dessutom av Linköpings lokala ordningsföreskrifter. Särskilt viktigt är det naturligtvis att hålla en så kallad kamphund - dit rasen american staffordshire räknas - under uppsikt och i koppel.
En ägare som inte förstår att han eller hon själv är orsaken till den situation som uppstått är olämplig att inneha hund.
Att hunden enligt ägaren var snäll är inte relevant. Hur ska en hundrädd granne kunna lita på det? Och enligt polisen gick som sagt hunden till anfall.
Sedan 1 januari i år gör lagen det möjligt att belägga en person med förbud att äga eller hantera hundar. Om den aktuella hundägaren i Skäggetorp inte i fortsättningen håller sina hundar under uppsikt och i koppel blir det förhoppningsvis konsekvensen.
Debatten om att förbjuda kamphundar har kommit och gått. Kanske missar många att ett förbud redan finns i djurskyddsförordningen. Där finns dock inga raser angivna, utan förbudet gäller att träna, äga eller föda upp kampinriktade hundar.
Förbud mot specifika raser är inte en framkomlig väg. Det leder till nya blandraser och godtyckliga bedömningar. En oregerlig schäfer - som inte är någon kamphund - kan vara farligare än en lydig pitbull.
I Stockholm införde Svenska bostäder förra året ett förbud mot kamphundar i sina fastigheter. Men förbudet har inte lett till att någon enda hyresgäst varnats. Dessutom är Hyresgästföreningen mycket kritisk till förbudet.
Som på många andra områden - exempelvis i trafiken - måste vi i första hand lita på våra medmänniskor. När de inte tar sitt ansvar ska lagen kunna gripa in.
Men ett samhälle som är så omgärdat av förbud att inga olyckor någonsin kan ske är inte ett samhälle värt att sträva efter.