Det var en minst sagt "läglig" upptäckt som amerikanerna gjort i Irak. Upptäckten av en artillerigranat innehållande (små mängder) nervgas skall, hoppas väl Pentagon, i ett slag förskjuta uppmärksamheten från den senaste tidens förödande avslöjanden om tortyr och övergrepp.
Det handlar också om att retroaktivt försöka bevisa att kriget mot Irak minsann var rättfärdigt, att de anförda skälen för invasionen var sakligt välgrundade.
Att några massförstörelsevapen hittills inte hittats har ju underminerat den amerikanska trovärdigheten. Räcker en nervgasgranat för att få världen att vända bort blickarna från övergreppsbilderna? Knappast. Pentagons pr-kupp är dömd att misslyckas.
Alla kan se att den amerikanska ledningen desperat försöker rädda sig, att fiaskot för dess politik är totalt.
Det imponerar sannerligen inte att amerikanerna efter mer än ett år upptäckt en granat. Det skall sättas i relation till den våldsamt apokalyptiska bild som George W Bush och Tony Blair målade upp inför kriget, av ett Irak som hotade världen med undergång. En artillerigranat skulle inte ha räckt långt.