Den västvänlige oppositionsledaren Viktor Jusjtjenko tycks vinnapresidentvalet. Igår gick Ukrainas väljare än en gång till valurnorna,efter åtskilliga veckor av folkliga protester i huvudstaden Kiev.
Och av allt att döma blir det en seger för demokratin -- något somkan få kännbara konsekvenser även för Sverige. En seger för ViktorJusjtjenko borde nämligen vara till fördel för vårt säkerhetspolitiskaläge.
Lyckligtvis ter sig den Moskvatillvände, sittande premiärministernViktor Janukovitj som en klar förlorare i valduellen. Häromdagen blevhan tillplattad i en unik och direktsänd tevedebatt, tidigare hadehögsta domstolen beslutat att inte godkänna hans valseger i den andravalomgången på grund av omfattande fusk.
En trängd Janukovitj har hotat med separatism, men också varnat för blodsutgjutelse under valdagen.
Ytterligare en person som ser ut att förlora är president VladimirPutin. Han satsade stenhårt på Janukovitj, både i pengar och iprestige. Strax efter det förra valet gratulerade han sin utkoradekandidat till segern "i den hårda men ärliga kampen".
Förhoppningsvis ledde bilderna av Viktor Jusjtjenkos ärrade ansiktetill ett uppvaknande runt om i EU. Läkare har bekräftat attoppositionsledaren utsatts för ett allvarligt förgiftningsförsök.Troligen utfördes det av ljusskygga kretsar inom säkerhetstjänsten,kanske med höga politikers goda minne.
Skuggan faller ohjälpligt över president Putin.
Sedan flera år driver Ryssland i auktoritär riktning. Iutbrytarrepubliken Tjetjenien säger sig Putin bedriva en jakt påterrorister, men i själva verket gränsar kriget till ett folkmord.Yttrandefriheten kringskärs i hela Ryssland, medierna har blivit alltmer statskontrollerade. Parlamentet har förvandlats till en maktlöspratapparat och guvernörerna skall hädanefter utses inifrån Kreml.
Enligt journalisten Anna Politkovskaja -- författare till den nyutkomna boken Putin´s Russia-- utsätts organisationen Soldatmödrarna just nu för ett slagsförföljelse från regimen, allt för att förhindra att de kvinnligafredsaktivisterna bildar ett politiskt parti.
Det som pågår är ett dubbelspel. Till EU:s ledare säger president Putin ett, till den inhemska tevepubliken något helt annat.
Den gångna veckan ondgjorde sig Putin under en presskonferens iMoskva över hyckleriet i "väst". Ett exempel på dubbelmoral iEU-länderna är enligt Putin att EU tillåter att de ryskspråkigainvånarnas mänskliga rättigheter kränks i Lettland. Enligt Ekotsutsända i Moskva hummades bifall bland hundratals närvarande, ryskajournalister. Emellanåt hördes till och med applåder.
Sanningen är att EU-länderna fortlöpande har granskat situationenför Lettlands ryskspråkiga invånare. Men några storskaliga brott motmänskliga rättigheter förekommer knappast. Det hindrar inte att Putinskruvar upp tonläget mot sitt "nära utland", och att han spelar påstormaktsnostalgi.
Enligt detta imperietänkande hör Baltikum till Rysslands legitimaintressesfär. Precis som grannlandet Ukraina, där presidentensmaktambitioner har blivit pinsamt uppenbara.
Utvecklingen i Ryssland borde ha betydelse även för Sverigesförsvars- och säkerhetspolitik. Men regeringen blundar och håller fastvid analysen om att Ryssland närmar sig väst. Även EU:s stats- ochregeringschefer har länge varit tacksamma över att få skaka hand medPutin. De har svikit kampen för demokrati och människovärde.
Nu bör Ukraina få ett tydligt välkomnande av EU och Nato. Det ligger i Sveriges intresse.
Men självfallet ska Ukraina staka ut sin egen väg -- i fria och rättvisa val.