Svart arbetskraft och tv-licensskolk bland regeringens ministrar har gjort att den svenska skattemoralen har varit i den politiska hetluften det senaste året.
Det har väckt frågor om politiker är som folk är mest; att även de slipper betala skatt om de kan. Det har också diskuterats om politiker har ett större moraliskt ansvar än "vanliga" svenskar att leva upp till de regler som finns.
Självklart har politiker ett större ansvar. Förtroendet för såväl politiken som lagstiftningen hänger på att de visar respekt för lagar och regler.
Och att det är olagligt att anlita svart arbetskraft för att bygga om köket eller altanen råder det ingen tvekan om. Inte heller om att det strider mot reglerna att betala barnflickor och städhjälp svart.
Men hur är det med grannpojken som serverar på kalas för en liten summa pengar? Eller med damen i huset bredvid som sitter barnvakt? Och med kompisen som får ett par hundra för att klippa häcken?
I dag är alla som köper tjänster för mer än 1 000 kronor skyldiga att lämna in kontrolluppgifter till skattemyndigheten. De som utför tjänsterna ska skatta för det de tjänar.
Men i verkligheten omsätter den här typen av tjänsteutbyte 5 miljarder kronor om året - utan att det lämnas in kontrolluppgifter eller betalas skatt. Samhällets totala förlust till följd av svartarbete uppgår årligen till hisnande 120 miljarder.
Skatteverket vill nu höja fribeloppet för tjänster som köps och säljs av privatpersoner till 10 000 kronor. I går skickades förslaget in till regeringen. Om det blir verklighet träder de nya reglerna i kraft 2009.
Genom att höja fribeloppet hoppas Skatteverket att det ska bli enklare för grannar, kompisar och familjer att utbyta tjänster.
Tanken är också att svartjobbandet ska minska. Enligt Skatteverkets siffror faller 80 procent av hushållens köp av svarta tjänster under den föreslagna gränsen.
Därtill vill man skapa regler som allmänheten uppfattar som rimliga. Att, som i dag, behöva anmäla till skattemyndigheten att kompisen har fått betalt för att klippa häcken tycker många är orimligt. Eftersom tjänster som byts mellan privatpersoner oftast inte ses som skattefusk ska de heller inte vara det, resonerar Skatteverket.
Det är rätt tänkt.
En höjning av fribeloppet gör det inte bara enklare för privatpersoner, som slipper hålla koll på vilka skyldigheter de har gentemot skattemyndigheten. Den byråkrati dagens regler hade skapat om de hade följts fullt ut - vilket nu inte är fallet - är inte heller motiverad. Att grannar, vänner och familjer gör saker för varandra är inget som myndigheterna bör lägga alltför mycket tid på att kontrollera. I stället bör de ägna den tiden åt att bekämpa den grövre och organiserade ekonomiska brottsligheten.
Men bara för att gränsen höjs kommer inte försöken med att tänja på den att upphöra. Färre tjänster kommer förvisso att betalas svart. Men många grannar, vänner och familjer kommer att befinna sig i någon slags gråzon även framöver.