Saab gick i går ut med hård kritik mot hur Norge agerat när man valde det amerikanska stridsflygplanet Joint Strike Fighter, JSF, framför Jas Gripen.
Beslutet kom för ett par veckor sedan och föregicks av en utvärdering av de två planen. Den innehåller en hel del märkligheter enligt Saab (se även A16).
Avgörande faktorer ska ha ändrats utan att Saab fått veta det. Bland annat ska norrmännen ha baserat kostnadskalkyler på sina erfarenheter från det amerikanska F16 i stället för på det underlag för Gripen, som svenska staten tillhandahållit. Mest anmärkningsvärd är kanske uppgiften att Norge ska ha beräknat att hälften av Gripenplanen skulle störta under en period på 35 år.
Saab talar i egen sak när de kritiserar Norges upphandling. Men det gör inte att kritiken kan avfärdas. Företaget har accepterat resultatet av andra länders upphandlingar, men väljer denna gång att sticka ut hakan. Det är en stor risk att ta - om norrmännen kan visa att Saab är ute i ogjort väder får sig varumärket ytterligare en rejäl smäll.
Corren har redan tidigare påpekat att det finns goda skäl att tro att beslutet att välja JSF i första hand var politiskt och strategiskt. Norge vårdar sina relationer med USA sedan länge. Amerikanska plan har man köpt sedan tiden efter andra världskriget. Och för Norge är naturtillgångar kring Arktis och Barents hav ett avgörande strategiskt intresse i framtiden. Där väntar förmodligen en styrkemätning mot Ryssland med USA och Kanada som allierade - då är det en fördel om Norge flyger amerikanska plan.
Inget konstigt med det, egentligen.
Men om de verkliga skälen till beslutet är politiska är det orätt av Norge att iscensätta en upphandling, som sedan manipuleras, med resultatet att Saab och deras produkt Jas Gripen skadas allvarligt.
Norge har basunerat ut för hela världen att Jas Gripen inte klarar viktiga försvarsuppgifter och att planet är betydligt dyrare än ett av världens dyraste stridsflygplan. Det kan allvarligt påverka Saabs möjligheter att sälja Gripen till andra länder.
Ett tänkbart scenario är att den norska regeringen har varit rädd för den inhemska opinionen. Många norrmän är säkert skeptiska till att köpa från USA om det finns billigare, likvärdiga alternativ.
En annan möjlighet är att krafter inom det norska försvaret påverkat upphandlingsprocessen mer än vad som är lämpligt. Det är allmänt känt att Norges försvar gärna fortsätter att köpa amerikanskt.
Om det är så det har gått till har norrmännen huggit en kniv i ryggen på projektet Jas Gripen.
Och det är värre än så. Har upphandlingen manipulerats för att missgynna Jas Gripen väcker det frågor om hur det nordiska försvarssamarbetet ska kunna fungera. En vän som hugger dig i ryggen för att slippa stå för sina beslut är knappast någon vän.
Försvarsminister Sten Tolgfors bör agera. Norrmännen måste krävas på förklaringar. Blotta misstanken om att upphandlingen var iscensatt riskerar att skada relationen mellan våra länder.