Den första inträffade i mitten av 1700-talet, den andra i slutet av 1800-talet. Båda ledde till urbanisering och höjd levnadsstandard, men också till negativ miljöpåverkan och att människors arbeten blev mer monotona. Hundraåriga sociala strukturer bröts sönder och ersattes av andra mer tillämpbara för den nya tillvaron.
Båda industriella revolutionerna innebar att människan lärde sig producera stora kvantiteter av samma sak. På 1700-talet lämnade ungmön sin spinnrock för en "Spinning Jenny" och blev spinnerska på en fabrik. I slutet av 1800-talet introducerades det löpande bandet i Henry Fords bilfabriker. Vad som tidigare var dyrt och tog lång tid att tillverka gick nu snabbt och var billigt.
De industriella revolutionerna ledde till massproduktion. I de stora volymerna fanns vinsten. Industrialismens jättelika anläggningar krävde mängder. Fabriken stod redan där och var lika dyr oavsett om den producerade hundra eller hundratusen bilar.
Den här typen av produktion har sakta försvunnit eller i alla fall fått en allt mindre roll i Västvärlden. Snabbt industrialiserade länder i Asien har visat sig vara lika duktiga på att massproducera saker som vi, och de är dessutom villiga att göra det till en lägre kostnad.
Men nu är en tredje industriell revolution på väg. I alla fall om vi ska tro den brittiska tidskriften The Economist. De ägnar sitt senaste nummer åt just det. De förutspår en framtid då en stor del av produktionen flyttar tillbaka till Västvärlden. Men inte i sin gamla form med löpande band och masstillverkning. I stället förutspår tidskriften att en viss typ av nischad, småskalig och högteknologisk produktion åter får fäste i vår del av världen.
Av speciellt intresse är de så kallade 3D-skrivarna. Precis som en skrivmaskin skapar de ett fysiskt objekt av något som tidigare fanns sparat som mjukvara. Skillnaden är att 3D-skrivaren klarar av att skriva ut på både höjden och bredden och i andra material än papper. Genom en "lager-på -lager"-teknik byggs produkten upp. Den funktion som bläckpatronen fyller i en vanlig skrivare ersätts i 3D-skrivaren av andra material.
Med hjälp av 3D-skrivare kan produktionen skräddarsys efter våra behov. Det öppnar upp tidigare oanade möjligheter. Helt plötsligt kan mycket små serier, ja till och med enskilda varor, produceras med vinst. Miljöpåverkan blir minimal när materialåtgången minskar. Lagerhållning blir mindre viktig. Gamla utgångna reservdelar kan produceras på nytt, bara du har originalet sparade på din dator. Saknas en komponent vid montering behöver man inte beställa en ny från underleverantören. Skriv bara ut den.
3D-skrivaren och digitaliseringen ger upphov till en ny produktionsrevolution. Kanske kommer företag i framtiden främst att sälja digitala produkter som vi sedan skriver ut på vår alldeles egen 3D-skrivare?