Miljöpartiet har två riktigt bra förslag i sin skuggbudget: Sänkt arbetsgivaravgift med tio procentenheter på lönesummor upp till 830 000 kronor, och slopat sjuklöneansvar för företag med upp till tio anställda. Det får alliansen gärna låta sig inspireras av.
Men resten är inte lika bra. I strävan att vara alla goda gåvors givare - pengar pytsas ut till så vitt skilda saker som cykelbaneutbyggnad, fri tandvård för 20-25-åringar och en ny integritetsskyddsmyndighet - blir helheten plottrig, men framförallt dyr. Eftersom MP vill vara lika ansvarsfulla som regeringen sparar de på andra håll, och det är inte rolig läsning.
Nästa år skulle det med MP:s budget bli nästan 16 miljarder dyrare att anställa unga i Sverige, eftersom partiet slopar ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften (deras egen riktade rabatt är mikroskopisk i jämförelse). Bilburna skulle få betala 6 miljarder mer i koldioxidskatt på bensinen, eller 70 öre mer per liter. Höginkomsttagare - som redan betalar statlig inkomstskatt och värnskatt - skulle i "rättvisans" namn få avtrappat jobbskatteavdrag. Och försvaret skulle bli av med nästan 2 miljarder, eftersom MP menar att Sveriges säkerhet handlar om klimathotet.
Lägg till detta att MP återställer sjukförsäkringen till hur den var före 2006 och gör a-kassan mer generös (utan att ta hänsyn till de dynamiska effekterna när det blir mindre lönsamt att jobba), och MP avslöjar sig som ett bidragsparti - trots de goda idéerna om småföretag. Många småföretag skulle för övrigt få det kärvt 2013, när lastbilsskatten på 14 kronor/mil införs.
Fridolins ständiga försäkringar om att MP är ett liberalt parti övertygar inte när man läser skuggbudgeten. Det är för mycket skatter och bidrag, och för litet tro på människors egen förmåga.
Dessutom är MP:s förtjusning i nya myndigheter och ombudsmän irriterande. Är verkligen en fångombudsman (för fångarna i kriminalvården) och en djuretisk ombudsman det som lyfter Sverige ur krisen?