Riksväg 134 mellan Kisa och Åtvidaberg i går: Ett fruset landskap rusade förbi, av våren syntes ingenting. Våren var en avlägsen, knappt förnimbar viskning. På väg till Åtvidaberg och anförande inför Rotaryklubben funderar jag över den bilaga till långtidsutredningen som presenterades tidigare i veckan. Alla som har det minsta intresse av regional utveckling bör studera det omfattande materialet, som finns på regeringens hemsida på internet.
Textsjoket med de många tabellerna avlöses av regelbundet återkommande mellanrubriker. En lyder så här: "En östgötsk superregion bildas?" Ja, bilagan bekräftar verkligen bilden som länets politiker vill förmedla - att Östergötland, med Linköping och Norrköping som det bultande hjärtat, har framtiden för sig. Med en nästan ödesmättad ton beskrivs Sveriges framtid så här: "Av beräkningar framgår att det endast är storstadsregioner och universitets- och högskoleregionerna som väntas få en positiv sysselsättningsutveckling, medan övriga regionfamiljer får en stagnerande eller minskande sysselsättning."
Bilagan till långtidsutredningen slår fast att de lokala arbetsmarknadsområdena i Linköping och Norrköping växer samman och bildar "den klart största" lokala arbetsmarknadsregionen efter storstäderna. Svart på vitt, alltså: Lena Mickos (s), Mattias Ottossons (s) med fleras orerande om den fjärde storstadsregionen är inte munväder. Det är fakta. Därför är det viktigt att inte slå sig till ro, att sjunka ner i förnöjsamhetens mjuka fåtölj och vänta på att de stekta sparvarna ska komma flygande. Det gemensamma och regionala utvecklingsarbetet är viktigare än någonsin. Den regionala klyftan, avståndet mellan centrum och periferi, får inte öka. Det lär inte dröja förrän vi ser hur gamla strukturer stöps om. Samarbetet mellan länets kommuner måste öka, verksamheter samordnas, och i det längre perspektivet kommer det att bli fråga om kommunsammanslagningar. Länsgränserna kommer också att luckras upp. Västervik, Vimmerby med flera "utsocknes" kommuner riktar blickarna mot Linköping.
Jag närmar mig Åtvidaberg, där Adelsnäs magnifika herrgård kurar i den obefintliga marssolen. Kommuner som Åtvidaberg och Motala hanterar problem som har konjunkturella och strukturella orsaker. 220 av rikets 289 kommuner slåss med liknande problem. Få har fördelen att ingå i en sprudlande tillväxtregion. Därför är helhetsperspektivet viktigt. Ostlänken, till exempel, är ingen leksak för privilegierade businessmen. Ostlänken avlastar stambanan och är en förutsättning för Östgötapendeln, Tjustbanan och Stångådalsbanan.
Mellan Åtvidaberg och Kisa går inget tåg. Här dundrar fullastade timmerbilar fram. Tillväxten har många ansikten. Rotary i Åtvidaberg beslutar att de sitt årliga stipendium till musikskolan. Bra. Kultur är tillväxt.
TORBJÖRN GUSTAVSSON
Å andra sidan