Kritiken har främst handlat om hur utbildningens standard och kvalitet blir lidande i och med den snabba utbyggnaden. Men på fler områden än kvalitet är massuniversiteten skadliga. Risken finns att de leder till olönsam överutbildning.
Att utbildningssatsningar tillhör politikers favoritsysselsättningar är inte svårt att förstå. En högt utbildad befolkning kan ta sig an svårare uppgifter, vilket främjar ekonomiskt utveckling. Världens rikaste länder är i regel också de med högst utbildade innevånare. Det är därför enkelt att tänka sig att den högre utbildningen alltid bör expandera.
Men så enkelt är det inte. Förutom att utbildningens kvalitet ofrånkomligen urholkas när en större andel av befolkningen ska klara av att tillgodogöra sig den så leder det till en situation där studenter spenderar mer tid i skolbänken än nödvändigt.
I tidskriften Svensk Linje har Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, och Arvid Malm, chefekonom vis Skattebetalarnas förening, i artikeln "Överutbildningens risker" beskrivit just det problemet.
Det råder "utbildningsinflation" i Sverige. Många människor är överutbildade för sina arbetsuppgifter. Utbildningens signaleffekter har därför ökat i betydelse. En avslutad utbildning påvisar nämligen inte bara att studenten införskaffat en viss kunskap utan säger också något om personens karaktär.
Bra kan tyckas, att människor vill anstränga sig och förkovra sig mer för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Problemet? Överutbildningen kostar. Det är olönsamt att en person som skulle kunna och borde kunna hävda sig på arbetsmarknaden stannar ett extra år på universitetet. Samhällsekonomin förlorar på det, men framför allt den enskilda personen som skjuter upp sitt inträde på arbetsmarknaden och därmed förlorar i livsinkomst.
Artikelförfattarna nämner som exempel civilingenjörstudenter som också läser in en ekonomexamen trots att nästan inget arbete kräver dubbel examen. Den yrkesmässiga nyttan av ekonomutbildningen blir för civilingenjören liten. Hade det inte varit bättre att lämna universitetet tidigare och börja tjäna pengar?
Denna kapprustning i föreläsningssalen handlar alltså om något annat än att vara bäst i klassen. Genom att vara mest överkvalificerad och ha ett "spetsat CV" är tanken att man ska slå ut andra överkvalificerade personer i arbetsgivarnas rekryteringsprocesser. Om vederbörande verkligen kommer att ha nytta av sin utbildning i arbetet blir mindre viktigt.
Finns det något slut på det här? Det verkar inte så och förklaringen är enkel. Arbetsgivarna har gjort det till vana att kräva högskoleutbildning även för enkla arbeten. För att ytterligare kunna konkurrera behöver du en ännu finare examen. Och så är snöbollen i rullning.