Finansminister Anders Borg sken formligen ikapp med solen igår när han presenterade regeringens vårbudget. Han har all anledning att vara nöjd. Det råder högtryck i Sverige - och inte bara på grund av våren. Igår nådde stockholmsbörsen sin högsta nivå någonsin. Tack vare den starka konjunkturen har dess värde mer än fördubblats på knappt fem år.
För regeringen - som fått justera upp sin tillväxtprognos till 3,7 procent i år - är det naturligtvis välkommet med en urstark ekonomi och fler arbetstillfällen.
Alliansen har investerat hela sitt förtroendekapital i att öka sysselsättningen. Misslyckas den är dess saga snart all. Men just nu ser det ganska bara ut, åtminstone om man ser till hårda fakta.
Nästa år väntas sysselsättningen - för första gången efter den djupa krisen i början 1990-talet - klättra över 80-procentsstrecket. Den borgerliga regeringen verkar på knappt två år nå den magiska gräns Göran Persson trots all mångordighet aldrig lyckades klättra över under sina elva år i regeringsställning. Detsamma gäller Perssons mål om att få ned den öppna arbetslösheten under fyra procent. Där är vi nu - med den förra regeringens arbetslöshetsmått.
Den skeptiske frågar sig kanske hur mycket av de goda tiderna som Alliansens verkligen kan ta åt sig äran av och hur mycket som snarare bör tillskrivas den allmänna konjunkturen? En stor del av uppsvinget har onekligen konjunkturella och strukturella orsaker men regeringens insatser bör inte undervärderas. Alliansregeringen har konsekvent genomfört en mängd åtgärder för att öka sysselsättningen. Ju fler som arbetar ju bättre fungerar ekonomin.
Regeringes politik har kortfattat gått ut på att göra det enklare att anställa och mindre förmånligt att gå arbetslös. Det är följdriktigt att den största satsningen i vårbudgeten utgörs av den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin till långtidsarbetslösa. Den beräknas kosta cirka 10 miljarder kronor. I den ingår bland annat utökad rådgivning, praktikplatser och arbetsmarknadsutbildning. Regeringen vill även, med hjälp av bland annat lönesubventioner, göra det enklare för ungdomar och nyanlända invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden.
Alliansen verkar inte ha glömt sitt vallöfte om att bryta utanförskapet. Gott så.
Det går bra för Sverige. Men strålande solskenstider innebär samtidigt risker - i ekonomins värld minst lika mycket som i verkligheten. Det är oroande att finansministern - i strid med tidigare utfästelser - presenterat en budget som inte är fullt ut finansierad. Anders Borg måste i fortsättningen kunna stå emot fackdepartementen bättre, och förhoppningsvis ha statsministern i ryggen.
Ofinansierade reformer och skattesänkningar riskerar att elda på en ekonomi som redar går för full maskin - med stigande räntor och överhettningsrisk som följd.
Visst bör man ta tillfället i akt och genomföra sin politik när ekonomin är stark. Men Alliansen får inte ryckas med av omständigheterna.
Det är lätt att bländas av solen.