Till stor del är räkningen manuell och den mänskliga faktorn kan falera. Ogiltiga valsedlar måste bedömas, var och en för sig. Sådant tar tid.
Samtidigt har det uppstått en debatt om både valsystemet, sättet att räkna fram mandaten och arbetsformerna i riksdagen. Att mandatuträkningen är komplicerad är heller inget konstigt. Det viktiga är att den blir så rättvisande som möjligt. Och att räkningen är så transparant som möjligt.
I flera valkretsar handlar det om ett fåtal röster som kan göra att ett mandat skiftar. Det kan finnas skäl att justera relationen utjämningsmandat - fasta mandat, men man kommer aldrig i från att en enda röst kan avgöra vart ett mandat hamnar. Det visar också att en enskild röst faktiskt betyder något, och gör skillnad. Det är rösträttens hela idé.
Systemet idag gynnar de stora partierna, som behöver färre röster per mandat än de små. Med fler utjämningsmandat kan denna differens minskas, men det går inte att utplåna helt.
Det finns också alla skäl att gå vidare med planerna på elektronisk röstning. Med sådan skulle i varje fall rösträkningen bli betydligt smidigare. Ett test på hållbarheten kommer i nästa kommunalval i Norge. Det kommer att bli mycket intressant att ta del av deras erfarenheter.
Grunderna till valsystemet lades när det fanns fem partier i riksdagen, nu är det åtta och det skapar en ny situation. När det begav sig, och valsystemet prövades i skarpt läge, upptäcktes ett pinsamt fel. Riksdagsmandatens antal var jämnt, och det slutade med att voteringar fick avgöras med lottdragning. Så kan det gå.
En tanke som väckts är att riksdagens nya parti skulle stängas ute från utskotten genom att återgå till det som riksdagsordningen stadgar, nämligen (minst) femton utskott. Det är feltänkt, både ur demokratisk konstitutionell synvinkel och av praktiska skäl. Ett parti som stängs ute från beredningsarbetet tvingas agera mer i kammaren. Mötena där kommer att bli - för att citera en känd programledare i tv - "oliiidligt" röriga och långa. Alla partier och ledamöter ska ges insyn och rimliga arbetsmöjligheter.
Några rapporter om valfusk och annan otillbörlig påverkan har inte kommit. Dock finns många påpekanden om att valnämnderna inte tagit tillräckligt allvarligt på att skydda valhemligheten. På vissa håll har till exempel placering av valsedlar och valbås upplevts som ett problem. Det kan tyckas vara småsaker, men man måste ta allt sådant på allvar.
Den typen av observationer brukar valövervakare/valobservatörer ägna sig åt. Kanske skulle vårt valsystem må bra av att andra tittade på det, men det gick som bekant troll i frågan när den väcktes av danska politiker i samband med trasslet kring Sverigedemokraternas reklamfilm i TV4.
Men vill vi granska andra får vi finna oss i att andra granskar oss.