Medborgarnas krav på rättsväsendet är höga - och måste vara det. Polis, åklagare och domstolar har ansvaret för att se till att lagar följs. Utan den tryggheten är ett öppet och demokratiskt samhälle otänkbart.
Därför är den kritik som riktas mot kvaliteten på polisens arbete i en ny forskningsrapport mycket allvarlig. Stefan Holgersson, polisman och polisforskare vid Växjö universitet, har följt och intervjuat 127 poliser i yttre tjänst - det vill säga utrycknings- och närpoliser. Bland resultaten kan nämnas följande:
* Var tionde polis klarade inte ens det lägsta kvalitetskrav som rapporten ställde upp; att kunna bemöta människor på ett godtagbart sätt. Bland dessa finns enstaka polismän som skadar allmänhetens förtroende genom sitt uppträdande.
* Endast var tjugonde polis är verkligt kompetent och klarar att lösa situationer på ett långsiktigt sätt.
* En fjärdedel av polismännen stod för 58 procent av ingripandena. Den minst aktiva fjärdedelen av poliserna stod bara för vart tjugonde ingripande.
* Av poliser med mer än 15 tjänsteår klarade ingen i undersökningen samtliga kvalitetskrav. 30 procent av dem klarade inte ens de lägsta kvalitetskraven. Endast 7 procent av poliserna med mer än 15 tjänsteår hade hög produktivitet. 55 procent av dem hörde till gruppen med lägst produktivitet.
Rapporten tecknar en bild av en yrkesgrupp i galopperande kris. Siffrorna kan tolkas som att de aktiva, kompetenta polismännen inte vill stanna kvar i yttre tjänst och därför söker sig vidare. En annan tolkning är att arbetet som utrycknings- eller närpolis nöter ner individer till att bli lågpresterande. Förmodligen ligger det en viss sanning i båda dessa perspektiv.
Ur allmänhetens ögon är det fullständigt oacceptabelt om den del av polisens verksamhet som ligger närmast medborgarna blir ett slags poliskyrkogård. Tvärtom skulle man önska att det vore de allra duktigaste och mest engagerade poliserna som ungdomsgäng, förstagångsförbrytare och misshandlade kvinnor först kom i kontakt med.
Polisförbundet ser en lösning på problemet i att statusen höjs för poliser i yttre tjänst. Det ligger säkert en del i det. Om vi vill ha mänskliga poliser, måste de ha mänskliga arbetsvillkor.
Förbundet instämmer med rapportens slutsats att avståndet mellan de på fältet och de som försöker styra verksamheten måste minska.
Kontinuerlig utbildning är ett annat rimligt sätt att bemöta problemet. Det skulle löna sig bättre att få tio procent av yrkesgruppen att arbeta på ett bättre sätt än att anställa tio procent fler poliser, menar Stefan Holgersson.
Inte minst visar den nya forskningsrapporten hur viktigt det är att kvaliteten i polisarbetet studeras. Det är ett eftersatt område. Mer forskning kring kvalitet skapar bättre förutsättningar att lösa problemen - och ökar allmänhetens insyn i polisens verklighet.
Endast det bästa är gott nog i polisarbetet. Det kravet bör allmänheten och de anställda inom polisen ha gemensamt.